Bokens folk Ernest Uljens om 0,2 procent av världens befolkning. Hur ska vi förhålla oss till judarna som en försvinnande ringa andel på 0.2 procent av världens befolkning på sju miljarder, till landet Israel och till antisemitismen som på nytt växer i styrka runtom i Europa och i andra delar av världen? Frågan ställs av amerikanen Steven L. Pease i boken ”The Golden Age of Jewish Achieve-ment” (”De judiska prestationernas guldålder”) 2009. Frågan framstår måhända som sökt i ett land i Europas periferi med goda relationer i alla vä-derstreck. Inte desto mindre kommer den internationella debattens vredgade svallvågor kring judendomen och staten Israels vägval i Mellanöstern att nå oss med full styrka kanske tidigare än vi anar. Steven L. Pease tecknar det judiska folkets 4000 år långa historia och den judiska folkspillrans bidrag till västerlandet inom utbildning, vetenskap, uppfinningar, litteratur, musik, måleri, arki-tektur, film, underhållningsindustri, entreprenörskap, finans och filantropi. Boken väjer inte för kriminalitet och stora finansskandaler med judiska namn i föga smickrande sammanhang. Författaren döljer inte sin begeistring inför judarnas insatser på berörda områden. Han be-tecknar dem som enastående ställda i relation till folkgruppens numerär. Beakta att det går endast två judar på ettusen världsmedborgare lyder hans randanmärkning. Med denna jämförelse för ögonen blir prestationerna onekligen aktningsvärda. Judarna har vunnit 27 procent av alla nobelpris i fysik, 31 procent i medicin, 20 procent i kemi. De har vunnit 13 procent av alla nobelpris i litteratur, 36 procent i ekonomi och 54 procent av världsmästerskapen i schack. Med en andel på 2 procent av USA:s folkmängd har de vunnit 51 procent av alla Pulitzerpris. Av studenterna vid toppuniversiteten inom Ivy Leage (”murgrönsligan”) bland dem Harvard, Princeton och Yale är judarnas andel 21 procent. Bland välbekanta judiska namn i de nordiska länderna möter vi Max Jakobson, Marion Rung, Sella Seela, Mauritz Stiller, Ruben Stiller och Ben Zyskowicz i Finland, Olof Aschberg, Ro-bert Aschberg, Cordelia Edvardson, Jerzy Einhorn, Isaac Grünewald, Eli Heckscher, Erland Josephson, Ernst Klein, Oscar Levertin, Nelly Sachs, Harry Schein och Leif Silbersky i Sve-rige, Niels Bohr, Victor Borge, Georg Brandes, Arne Jacobsen och Rubin Edgar i Danmark samt Robert Levin, Oskar Mendelsohn, Eva Scheer och Berthold Grünfeld i Norge. Listan över framstående judiska personer i Lettland rymmer trettiotvå namn och i Litauen över åttio namn. I kategorin historiens mest inflytelserika personer återfinns Albert Einstein, Karl Marx, Sig-mund Freud, Felix Mendelssohn, Gustav Mahler, Arnold Schönberg, George Gershwin och Aaron Copland. I dag figurerar judiska namn på världens ekonomiska, vetenskapliga och konstnärliga huvud-scener. Här möter vi Ben Bernanke, förre chefen för den amerikanska centralbanken, Noam Chomsky, Mark Zuckerberg, grundaren av Facebook och den skandalomsusade finansman-nen Bernard Madoff, dömd till 150 års fängelse för att ha svindlat bort uppskattningsvis 65 miljarder dollar. Listan över världens stora inom konsten upptar namn som Marc Chagall, Frida Kahlo, Camille Pissaro och Amadeo Modigliani. Islams grundare, profeten Muhammed, kallade judarna Bokens folk i Koranen. Bibeln talar om judarnas utkorelse som Guds utvalda folk. Gud lovade att beskydda dem om de följde hans bud. ”Och jag skall välsigna dem som välsignar dig, och den som förbannar dig skall jag förbanna.” (1 Mos 12:3). Judarnas bidrag till den västerländska civilisationen redan enbart inom världslitteraturen och musiken förtjänar att hållas i åtanke. Denna påminnelse framstår som befogad i Europa där antisemitismens onda och försåtliga giftsådd är stadd i utbredning. Illavarslande uttryck riktade mot judendomen och staten Israel kan i dag spåras i skilda väderstreck.. Om judarna har getts en läxa under tvåtusen år så heter den: ”Håll huvudet nere, stick inte upp!” Under goda tider med blomstring i Europa var den judiska minoriteten respekterad. När det började gå illa i krig, ekonomi eller i annan malström gjordes judarna till den största synda-bocken för det onda. Även när allt går väl kan väderleken växla och slå om skriver Steven L. Pease i sin markering av antisemitismens utbredning också i USA. Historien ger övertygande belägg åt varningen. Har vi lärt oss någonting av den?
Posted on: Thu, 05 Dec 2013 07:12:58 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015