Angående det där inlägget om Robban Broberg. Jag har faktiskt lyckats lura hem honom till mig en gång i tiden. Har var i Skåne på turné. I tidningen läste jag att eftersom hans (nya) fru var skåning, så var de eventuellt på jakt efter en liten gård i Skåne. Jag var dels i säljartagen av vårt hem, och dels i ett hypomaniskt "Inget är omöjligt". Jag jagade fatt honom i Lund och förklarade att jag hade en hästgård till salu (sant), att gården hade ett fantastiskt läge (inte fullt så sant) och att att han skulle få den till rena skambudet (inte det minsta sant). Familjen Broberg kom hem till oss ett par dagar senare. Fru Broberg (kommer jädrar inte ihåg vad hon hette) och min fru kom jättebra överens. Både de och vi hade knottar i koltåldern och de hade fullt upp med djuren på gården. Med Robban och mig var det inte riktigt så livat. Vi gick runt och tittade på gården och gick sedan in och fikande. Han sa knappt flaska på hela tiden de var där. Jag fick hålla igång konversationen. Men jag var som sagt i hypomani. Som bekant har man i det läget inga problem att snacka ner en sten i brygga. Så här i efterhand kan man kanske tänka att han var i motsatt läge. Och var kanske jädrans tacksam att han slapp snacka överhuvudtaget. Eller så var det helt enkelt så att han inte fick en syl i vädret... :) Men visst är världen liten! Där satt vi vid mitt köksbord. Två för varandra okända människor som för ett kort ögonblick korsade varandras väg här i livet. Och så var vi bipolära båda två! (Fast det visste vi ju inte då.) Hur det gick med gården? De köpte inte. För dyrt, sa de. WTF? /Bosse Ansvarig Bipolarna #bipolarna #bipolär Hjälp gärna till att öka fokus på Bipolarnas Facebook-sida! Gilla • Kommentera • Dela det här inlägget! Stöd Bipolarna! Bli medlem! bipolarna.se
Posted on: Mon, 05 Aug 2013 17:30:01 +0000
Trending Topics
© 2015