Att vara professionellt okunnig... Barn är väldigt värderings- och fördomsfria till sin natur. De kan t.ex. konstatera att någon är tjock och sen är det inget mer med det. Det är när omgivningen börjar hyscha och skruva besvärat på sig som de lär sig att värdera sina betraktelser. Men egentligen borde det vara precis tvärtom. Omgivningen borde lära sig mer av barnens objektiva synsätt och se att orden inte nödvändigtvis har den betydelse som vi spontant tillskriver dem. Vart går t.ex. din egen gräns för en dyr flaska vin? Om du skriver ditt svar som en kommentar utan att först titta vad andra skrivit så kommer vi förmodligen att få lite spridning. För några år sedan när jag fick coachning i säljprocessen så fick jag lära mig vad det innebär att vara professionellt nyfiken (tack Jonas Jarl och Allicando). Detta har jag senare tillämpat i intervjusammanhang men snarare kallat det för att vara professionellt okunnig. För mig handlar det om ett mindset där jag utgår från att jag inte förstår vad den andra menar. Det leder nämligen genast till följdfrågor och önskemål om exemplifiering och har visat sig vara ett jättebra sätt att få en tydlig bild av det man vill veta. Det lirar förstås bra med öppna frågor och annan coachningsmetodik som jag lärt mig och numera är okunnigheten det enda jag behöver för att få till en bra intervju. Det är också bra att ha när din partner ber dig köpa glass och det visar sig vara en väldigt specifik sort som hen ville ha och trodde att du förstod...
Posted on: Thu, 24 Oct 2013 09:53:16 +0000
Trending Topics
© 2015