BESLUT 2013-05-15 dnr 403-4453-12 LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Rättsenheten Gunilla Stener Länsassessor 010-22 33 403 Rek+MB Genova Bostad AB Tore Berglund Prästgatan 13 752 28 UPPSALA Överklagande av villkor i startbesked för fastigheten Kåbo 42:1 i Uppsala kommun BESLUT Länsstyrelsen avslår överklagandet. BAKGRUND Plan- och byggnadsnämnden i Uppsala kommun beslutade den 15 juni 2012, dnr 2012/50667-1, (delegationsbeslut) om startbesked för uppförande av byggnads stommar på fastigheten Kåbo 42: 1. Samtidigt fastställdes kontrollplan daterad den 14juni 2012. Startbeskedet förenades med villkor bl.a. att installation av kolfilterfläktar inte kan accepteras som spisfläktar. Beslutet i denna del motiverades med att installationen inte uppfyller föreskrifterna med tillhörande allmänna råd i Boverkets byggregler (BFS 2011 :6, BBR 18) med hänvisning till BBR 6:21, 6:2524 och 6:2525. Genova Bostad AB (bolaget) har överklagat nämndens beslut vad avser villkor om att kolfilterfläktar inte accepteras. Som grund för överklagandet anför bolaget i huvudsak följande. Ventilation av bostäder är till för att bortföra lukt, fukt och emissioner från byggmaterial enligt BBR 6:25. Ett kolfilter absorberar och tar därmed bort lukt och emissioner, kvar blir då den eventuellt ökade fukten. Genom att öka grundventilationen i köket till 15 liter per sekund (lika badrum) löser man problemet gentemot att använda mer traditionell spiskåpa med forcering. Denna metod finns även i skriften Byggvägledning 7 ventilation, En handbok i anslutning till Boverkets byggregler. Sid 44 i denna handbok har följande lydelse: På senare år har man konstaterat att fläktar som betjänar forceringsbara spiskåpor kräver stor eleffekt och ger jämförelsevis låg verkningsgrad. Därför förekommer det att bostadskök förses med allmänventilation och en kolfilterfläkt för att fånga upp matos. Grundflödet för allmänventilationen väljs då lämpligen till minst 15 Iiter. För att ett sådant system är det mycket viktigt att säkerställa en fullgod skötsel av kolfilterfläkten. Bolaget har därefter kommit in med en komplettering av överklagandet och anför i huvudsak följande. Deras projektör NVS LP Ventiserv har i brev till kommunen den 29 juni 2012 hänvisat till Byggvägledning 7. Kommunen hävdar att denna skrift utgivits av Svensk Byggtjänst och inte av Boverket eller tidigare Planverket och har därför inte någon rättslig verkan. Kvarvarande chefer vid Planverket bildade under Byggtjänsts tak en redaktionskommitté, som jobbade fram ett antal skrifter som kom att kallas Byggvägledning. Bakgrunden till skrifterna var att byggherrarna länge klagat på de rigida föreskrifterna i Planverkets Svensk bygg norm. Boverket utfärdade nya föreskrifter, nu kallad Nybyggnadsregler. För att ge stö1Te frihet vid val av tekniska lösningar uttryckte man samhällets krav till största del i mer allmänt hållna s.k. funktionskrav. Det gjorde det också nödvändigt med förklarande handböcker för projektörerna. Det är svårt att hävda att det som står i Byggvägledning 7 inte har någon rättslig grund. Som villkor för påbörjande av stomkomplettering har byggnadsinspektören angett att kolfilterfläktar inte kan accepteras, vilket får uppfattas som att han med oklar befogenhet förbjuder an vändandet av sådana tekniska installationer. Startbeskedet är en del av nämndens myndighetsutövning. Det innebär att ett så ingripande beslut noga måste motiveras enligt bestämmelserna i förvaltningslagen. Det räcker inte med att som inspektören gjort hänvisa till tre passusar i BBR. Det har bl.a. påpekats i en notis i Boverkets publikation Plan & Bygg 2/88 där det står följande. När en byggnads nämnd anse att en viss funktion bör uppnås på ett visst tekniskt sätt eller att en speciell teknisk lösning är olämplig i sammanhanget ankommer det på nämnden att motivera sitt ställningstagande och precisera i vilka delar avvikelse från en föreskrift bedömts föreligga. Villkoret i startbeskedet uppfyller inte detta moti veringskrav. Startbeskedet borde således av rent formella skäl upphävas av länsstyrelsen. ISBN 80 (Statens planverks författningssamling 1980:1) finns be greppet cirkulationsluftföring. Där anges kortfattat: En installation för cirku lationsluftföring ska anordnas så, att bestämmelserna om luftkvalitet och utelufts flöde uppfylls. I dåvarande Planverkets kommentar till SBN definieras begreppet cirkulationsluft sålunda: Cirkulationsluft är luft som påverkas på något sätt (sätts i rörelse, filtreras, värms etc.) och är kvar i samma lokal. I påföljande Nybyggnads regler fanns inget angivet om cirkulationsluft, dock utan att en sådan teknik på något sätt förbjöds eller ifrågasattes, möjligen till följd av 4 § i den s.k. Begräns ningsförordningen (1987:1347). Kontentan av ovanstående är att det inte finns något stöd i bestämmelserna för inspektörens vägran att godta bolagets lösning av ventilation i köket. Det är frågan om cirkulationsluft vare sig det begreppet finns i nuvarande bestämmelser eller inte. Nämndens hänvisning till BBR 6:2525 om återluft är ointressant. Det gäller återluft från kök till annan lokal. Länsstyrelsen har i remiss till plan- och byggnadsnämnden bl.a. efterfrågat en närmare motivering till nämndens beslut. Plan- och byggnadsnämnden har i remissvar anfört i huvudsak följande. Beslutet baseras på tre specifika punkter i BBR 6:21 - Allmänt om luft, 6:2524 - Luftdistribution frånluft och 6:2525 - Luftdistribution återluft. BBR bygger på pyramidprincipen vilket innebär att allt som står över 6:2524 också innefattas i paragrafen 6:252 och 6:25. Det ska beaktas att nämnden i många likadana ärenden fattat exakt samma beslut och det har efterlevts av sökanden. Att använda en kolfilterfläkt som punktutsug fungerar inte eftersom den inte evakuerar luft utan åter för förorenad luft som blivit filtrerad. Luften kan därmed inte klara kravet på att inte innehålla för oreningar som medför negativa hälsoeffekter. Forcering kan dessutom inte up)5riås med en återluftsapparat. En kolfilterfläkt är inte en från luftsfläkt utan en återluftsapparat, visserligen med en hyfsad rening av luftens grövre partiklar. Mikrobiella organismer (smittbärande ämnen) renas inte. Detta innebär att god uppfångningsförmåga av matos och fukt inte kan ske vid matlag ningsplatsen. Att förstärka allmänventilationen i köket kan till viss del avhjälpa fuktproblematiken i köket, men tar fortfarande inte hand om matoset, eftersom det inte är ett punktutsug. Byggherren slipper dock ifrån byggkostnaden för så kallade imkanaler från kök. Samtidigt läggs en ökad underhållskostnad i form av filter byten på bostadsrättsinnehavarna och eventuella framtida problem med dåligt un derhållna återluftsfläktar vilket ger undermåligt inneklimat. Återluft av luft från kök får inte ske, vilket i sig diskvalificerar en kolfilterfläkt. Återluft i bostäder tillåts om det återförs till samma bostad. Texten i BBR 6:2525 avser återföring av annan luft än sådan luft som kommer från hygienrum, kök och liknande utrym men eftersom de inte får återföras. Det kan t.ex. handla om luftvärmda bostadshus som har behov av att bära vä1men via ventilationsluften och kostnaden för upp värmning skulle bli så stor att energikraven inte skulle innehållas om de inte fick ha återföring av luft. Frånluften som tas i ovan nämnda utrymmen ska däremot åtskiljas och inte ingå i den luft som återförs till bostaden utan bli avluft från hu set. Plan- och byggnadsnämnden har haft kommunikation med Boverket avseende den här typen av installationer. Byggherren bygger helt nytt och har alla möjlig heter att följa plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter. Att bygga lägen hetskomplex, som inte uppfyller kraven i sin helhet är förkastligt. Det måste be aktas att plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter är minimikrav på vilka krav vi ska ställa på byggnation i vårt land. Bolaget har i yttrande hänvisat till en skrivelse från ÅK-konsult där bl.a. följande anförs. Villkor som ställs i samband med meddelande av bygglov utgör en del av byggnadsnämndens myndighetsutövning. För denna myndighetsutövning gäller enligt 1 kap. 1 § regeringsformen legalitetsprincipen, dvs. att nämndens beslutan derätt i varje särskilt fall måste ha lagstöd. I här aktuellt fall gäller plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Med stöd av 10 kap. PBL kan byggnadsnämnden under vissa förutsättningar förhindra att ett byggnadsverk tas i bruk, innan slutbe sked getts, men något stöd för att förbjuda påbörjande av stomkomplettering och installationer efter det att startbesked getts, torde var svårt att återfinna i PBL. Av beslutet att inte godta här aktuell teknisk lösning framgår inte varför nämnden kommit fram till detta förbud. Att som motiv endast återge lämpligt lag- eller fö reskriftstext är inte tillräckligt Gfr JO 1981/82 s 276 och 1990/91 s 101). Det för hållandet att andra bygglovssökande av nämnden tidigare utsatts för samma för bud, som saknar lagligt stöd, kan självfallet inte legalisera förbudet i detta fall. Byggnadsnämnden har felaktigt tillämpat det allmänna rådet om punktutsugning som en föreskrift. Det står bygghe1ren fritt att välja andra tekniska lösningar. Punktutsug ställs som krav av nämnden. Eftersom det är fråga om ett funktions krav angivet som "Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande luft" bör nämnden då också ange i vilken koncentration luften anses bli hälsovådlig eller när lukten anses bli besvärande i lagens mening och vad som objektivt stöder denna bedömning. Hänvis ningarna till föreskrifterna om frånluft och återluft måste uppfattas som irrele vanta. Användande av kolfilterfläkt i kök innebär ett tillämpande av cirkulations luft. Att detta begrepp inte återfinns i nu gällande BBR innebär inte att systemet är förbjudet. Föreskriften utgör ett allmänt formulerat funktionskrav. Anmärkningen att smittbärande ämnen inte renas är anmärkningsvärd. De tekniska föreskrifterna till bygglagstiftningen har aldrig varit avsedda att reglera hur smittbärande ämnen ska tas om hand. Till detta finns särskilda författningar. Härtill kan också anmär kas att det av byggnadsnämnden föreskrivna punkutsuget givetvis i högre grad skulle bidra till att sprida sådana ohälsosamma ämnen till omgivningen än en cir kulationsfungerande kolfilterfläkt. Noteringen om återföring av luft från kök är också anmärkningsvärd. Att återföring av luft från kök till annan lokal inte varit förenlig med föreskriften är även den irrelevant. Systemet med kolfilterfläkt inne bär att luften filtreras och återförs till en och samma lokal. Bolaget har även bifo gat en artikel ur Svensk Byggtjänst tidning där frågan kring användandet av kol filterfläktar i nyproduktion behandlas. MOTIVERING Formalia Av 20 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet av ser myndighetsutövning mot någon enskild. I vissa i lagrummet angivna undan tagssituationer får skälen utelämnas helt eller delvis. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. Bestämmelsen har stor betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt. Den enskilde som berörs av beslutet får genom motiveringen möjlighet att kontrollera vilka över väganden som gjorts och att dessa är lagligt grundade. Om skälen inte övertygar ger beslutsmotiveringen istället vägledning för vilken argumentation som är rele vant vid ett överklagande. Nämnden har närmare motiverat sitt beslut i remissvar vilket bolaget har getts tillfälle att yttra sig över. Länsstyrelsen finner inte att motiveringen av kommu nens beslut är så bristfällig att beslutet på den grunden ska upphävas. Bolaget har, så som det uppfattas, ifrågasatt att villkor för startbeskedet meddelats av byggnadsinspektören och inte av nämnden. Med anledning av detta får länsstyrelsen anföra följande. Av Uppsala kommuns delegationsordning fastställd den 12januari 2012 framgår av punkten 7.39 att handläggare inom berört verk samhetsområde har rätt att med startbesked godkänna att en åtgärd får påbörjas och att i startbeskedet bl.a. bestämma de villkor som behövs för att få påbörja åt gärden. Av delegationsordningen samt 6 kap 34 § kommunallagen framgår att be slutanderätten inte kan delegeras avseende ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vilct. Länsstyrelsen bedömer att det i detta fall inte är fråga om ett sådant ärende av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Något hinder att meddela aktuellt vill kor genom ett delegationsbeslut har därför inte funnits. Villkor i startbeskedet Av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, framgår att en åtgärd inte får påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked om åtgärden kräver bygglov. Enligt 10 kap. 23 § första stycket 1 PBL ska byggnadsnämnden med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. I 10 kap. 24 § PBL anges bl.a. att byggnadsnämnden i startbeskedet ska fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet och bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor behövs. I 8 kap. PBL finns krav på byggnadsverk m.m. En byggnad ska enligt 8 kap. 4 § bl.a. ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön. I 3 kap. 9 § plan- och byggförordningen (2011 :338), PBF, preciseras kraven. Av bestämmelsen framgår bl.a. att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien och hälsa. Boverket har genom Boverkets byggregler meddelat såväl bindande föreskrifter som allmänna råd för tillämpningen av kraven på byggnadsverk. Föreskrifterna gäller bl.a. vid uppförandet av en ny byggnad. Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Enligt övergångsbestämmelserna till Boverkets byggregler (BFS 2011:26), BBR 19 som trädde i kraft den 1 januari 2012 får äldre bestämmelser om uppförande av nya byggnader tillämpas på arbeten som kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 januari 2013. Ansökan om bygglov mm in till nämnden den 20 oktober 2011. I ärendet tillämpas därför Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR 18. I 6:21 BBR meddelas föreskrifter avseende allmänt om luft. Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvä rande lukt. Av avsnitt 6:2524 framgår att frånluft i första hand ska tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen. Enligt avsnitt 6:2525 ska återluft till rum ha så god luftkvalitet att negativa hälso effekter undviks och besvärande lukt inte sprid. Återföring av frånluft från kök, hygienrum eller liknande utrymmen får inte ske. Återluft i bostäder tillåts endast om installationen utformas så att luft från en bostad återförs till en och samma bostad. Enligt Boverket allmänna råd så är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmuts ningen av luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan för väntas vara lokal och tillfällig tas lämpligen omhand med punktutsugning, t.ex. köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att und vika ökat behov av luftväxling. Länsstyrelsen gör följande bedömning. Tillämpliga bestämmelser innebär att krav ställs på ett tillfredsställande inomhus klimat. Fråga i ärendet är om tillfredställande ventilation och luftkvalitet kan upp nås med den av bolaget valda lösningen med kolfilterfläktar i köken i den aktuella nybyggnaden. Kolfilterfläktar innebär, till skillnad från en vanlig köksfläkt med frånluft, att det är samma luft som efter filtrering cirkuleras i köket. Kolfilterfläktar behöver såle des kombineras med ett annat system för att tillfredställande luftväxling ska ske i rummet. Enligt uppgift från bolaget så tillförs tilluft via separata kanaler till re spektive lägenhet till sovrum, vardagsrum och arbetsrum. Frånluft evakueras inom respektive lägenhet i våtutrymmen, klädkammare samt i kök. Frånluft återförs aldrig från köken i normalplan, den sugs ut via förstärkt fast frånluftsflöde i re spektive kök vid det centrala frånluftssystemet. Av utredningen i ärendet framgår det att det idag finns moderna kolfilterfläktar som har en mycket god upptagningsförmåga. Det är därför möjligt att kolfilter fläktar i köken i kombination med det av bolaget beskrivna ventilationssystemet skulle kunna uppfylla kraven på ett tillfredsställande inomhusklimat. För god funktion av kolfilterfläktar är det emellertid mycket viktigt med underhåll av fläktarna och det krävs att kolfiltret regelbundet byts ut. Länsstyrelsen delar därför nämndens bedömning att det finns en risk med dåligt underhållna fläktar vilket i sin tur kan bidra till ett undermåligt inomhusklimat. Vid nyproduktion av bostäder framstår det därför som olämpligt att installera kolfilterfläktar i köken då kraven på luftkvaliteten riskeras att inte kunna uppfyllas långsiktigt. Länsstyrelsen finner därför att nämnden har haft fog för sitt beslut. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, se bilaga. I den slutliga handläggningen av ärendet har deltagit chefsjuristen Christer Segerström, beslutande, bygg- och bostadshandläggaren Tomas Östlund och länsassessorn Gunilla Stener, föredragande. Christer Segerström Bilaga: Hur man överklagar Kopia till: Uppsala kommun, Kontoret för samhällsutveckling, 753 75 UPPSALA Akten Roger Björk TÖ GS 2013-06-13 Dnr: 403-3424-13 LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Länsassessor Gunilla Stener Tel: 010-22 33 403 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Överlämnande enligt 25 § förvaltningslagen (1986:223) Länsstyrelsen, som finner att överklagandet kommit in i rätt tid, överlämnar enligt 25 § förvaltningslagen • överklagandeskrivelsen • en kopia av det överklagade beslutet • handlingar i ärendet (403-4453-12) POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010 E-POST [email protected] WEBBPLATS Iansstyrelsen.se/uppsala NOVA BOSTAD 2013-06-12 Tore Berglund Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand LÄNSSTYRELSEN UPPSALA Överklagan gällande Länsstyrelsens beslut att avslå vår överklagan i enlighet med diarenummer 403-4453-12 . Länsstyrelsen (LS) avslår vår överklagan med motiveringen enligt följande: LS skriver "idag finns moderna kolfilterfläktar som har god upptagningsförmåga. Det är därför möjligt att kolfilterfläktar i kombination med det av bolaget beskrivna ventilationssystemet skulle kunna uppfylla kraven på ett tillfredsställande inomhusklimat." Det innebär att LS inte ser att funktionen på vårt valda grundalternativ med kolfilterfläktar är fel. Vidare skriver LS "För god funktion av kolfilterfläktar är det emellertid mycket viktigt med underhåll av fläktarna och det krävs att kolfilter regelbundet byts. Länsstyrelsen delar därför nämndens bedömning att det finns risk med dåligt underhållna fläktar vilket i sin tur kan bidra till ett undermåligt inomhusklimat. Vid nyproduktion av bostäder framstår det därför som olämpligt att installera kolfilterfläktar i köken då kraven på luftkvalitet riskeras att inte uppfyllas långsiktigt. Länsstyrelsen finner därför att nämnden haft fog för sitt beslut. Överklagan ska därför avslås." Vi finner det märkligt att LS kan förutsätta att föreningen och de boende kommer att missköta sina kolfilterfläktar i köken och att det nu ligger till grund för att LS anser att överklagan ska avslås. I ett projekt med FTX-lägenhetsaggregat så måste man 1-2 ggr per år byta filter i sitt ventilationsaggregat för att man ska säkra kvaliteten på inomhus luften. Även vanliga köksfläktar med separata imkanaler kräver sin skötsel med rengöring av filter etc. Vi förstår inte skillnaden. Varför kan man sköta vissa anläggningar men inte den lösningen som vi föreslagit. LS anser att vi har en lösning som fungerar, men man gör bedömningen att föreningen och dom boende inte kommer klara av att sköta dessa och avslår därför vår överklagan. Vi anser inte att LS argument är skäl nog för att avslå vår överklagan. Vi hänvisar till vårt material vi tidigare inkommit med i ärendet och ber att få återkomma med kompletterande material i ett senare skede. Vi anser fortfarande att vårt ursprungliga förslag med kolfilterfläktar uppfyller gällande myndighetskrav och yrkar för att den Lösningen ska godkännas och accepteras. Hälsningar Tore Berglund Genova Bostad AB Postadress/Besöksadress Prästgatan 13 752 28 Uppsala Kontakt Telefon: +46 (0) 761 7106 25 Organisation Org.nr 556759-5680
Posted on: Thu, 04 Jul 2013 15:44:46 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015