DAGENS ORD! Rom 12:5–16a och Luk 14:15–24. Herre, lär oss bejaka vår frihet så att vi inte förslavar oss själva. Då husets herre upptäcker att vissa gäster avböjde hans inbjudan med krystade svepskäl, säger han till sin tjänare: ”Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt.” Är inte det tvång? Är inte det att utöva våld mot samvetets frihet? Om vi mediterar över Evangeliet och reflekterar över Jesu lära, kommer vi inte att uppfatta denna order som tvång. Jesus inbjuder alltid genom att locka: om du vill bli fullkomlig..., om någon vill följa mig... Det innebär varken fysiskt eller moraliskt våld: det återspeglar det kristna exemplets attraktionskraft, som i sitt sätt att verka visar Guds styrka: Se hur Fadern drar oss alla till sig: Han fängslar genom sin lära, Han ställer inga ultimatum. Det är så Han drar oss alla till sig. Det är också den anda vi vill leva i här på Berget, människor dras till Fadern i sin frihet. När man lever i ett sådant klimat präglat av frihet, förstår man tydligt att det inte är en befrielse att göra vad ont är utan slaveri. Den som syndar mot Gud behåller sin fria vilja i den bemärkelsen att han är fri från tvång, men han har förlorat den vad beträffar friheten från skuld. En sådan person kanske visar att han har handlat i enlighet med sina egna preferenser, men han kan inte föra den sanna frihetens talan, för han har gjort sig till slav under sitt beslut och han har tagit ställning för det sämsta möjliga, frånvaron av Gud, och där finns ingen frihet. Frihet är det bästa av ting, att välja det som är gott, det som bygger upp… Vi ska använda vår frihet till att göra det goda, det är därför Gud möter oss i och med frihet! Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande. Såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen.
Posted on: Tue, 05 Nov 2013 06:23:41 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015