Folk frågar om det inte är tråkigt att åka tåg. Nej svarar jag. För oftast lyssnar jag på musik eller så sover jag. Men idag satt jag just på ett tåg vaken med hörlurar o funderade på tågrelaterade händelser. Kanske var det för att en god vän berättade om en resa som slutade med en oplanerad utekväll med en ny underlig vänskap, ett stapplande för att föra denna till sitt hotellrum för natten, en person han aldrig annars lärt känna. Många sådana upplevelser man får på tåg. Behagliga & obehagliga. Som den gången småbarnsmammorna/nyhetsankaret bjöd på champagne, eller gången på norrlandståget då lillemma blev bjuden på choklad av en 20 årig tjej som berättade allt om att hon just ansökt om att vara med i melodifestivalen, gången då det dracks vodka med milismännen på resan mellan Minsk och Vilnius, gången när jag var tonåring och mannen mitt emot satt o stirrade samtidigt som hans portfölj dolde en hand i rörelse i knät, gången med blottaren som bara måste visa upp sig, gången när lokföraren öppnade förardörren o hojtade åt mig att springa o hoppa på i farten, det bultande hjärtat efteråt, möten med alla gulliga tanter, den där resan när dunsen visade sig vara ett självmord, eller gången då högtalarsystemet kapats av en främmande röst som mitt under resan påstod att det fanns en bomb ombord. Skräcken i medpassagerarens ögon. Alla de historier jag hört. Frivilligt, ofrivilligt. Alla de bilder jag tecknat, ord jag skrivit. Som nu. Egentid. Ovärderlig. Och jag tänker på farmor, hur trevligt hon alltid berättade att hon hade det på tåg.
Posted on: Sun, 15 Sep 2013 19:57:37 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015