Jag har just läst om "Den äktenskapliga komedin" (2002, Schildts Förlag) av Fredrik Lång. Han är gäst på Samfundet Sverige-Finlands litteraturafton på Finlandsinstitutet i Stockholm tisdag 19 november, där jag samtalar med honom om hans författarskap. Boken är en samlingsvolym av tre finlandssvenska romaner: Sommaren med Sue (1984), Kärlek utan nåd (1994) och Den finska mannens sorg (1996). De tre romanernas med kraft fasthållna fabel (i ordets litteraturteoretiska mening) är: man och kvinna lever i ett till en början kärleksfullt och förtroligt förhållande, och barn kommer, men småningom kräver kvinnan större möjligheter att förverkliga sig själv, vilket mannen intellektuellt kan förstå men känslomässigt inte acceptera. ”Sommaren med Sue” (Långs genombrottsroman) gör skäl för benämningen komedi, i ordets moderna betydelse, men i de andra två rör man sig allt djupare nedåt i Dantes helveteskretsar. De långa dialogerna, som ibland övergår i monologer från mannens/berättarjagets sida, påminner om att författaren också är fil.dr i filosofi. Fredrik Långs författarskap har utvecklats efter olika linjer. Äktenskapsskildringarna övergav han efter ”Något som liknar en roman av Fredrik Lång” (2000). Skönlitterära linjer under senare år har varit moralfilosofiska diskussioner i romaner som utspelar sig under antiken (”Mitt liv som Pythagoras,”, 2005; ”Av vad är lycka – en Krösusroman”, 2012) och pikareskartade samtidsromaner som ”Den ryska kusinen”, 2003, och ”Dick, docenten och Jane”, 2009). I september i år utkommer ”Flickorna på Nappari. En herrgårdsroman”, en historisk roman som utspelar sig strax efter mordet på Bobrikov. Fredrik Lång. Inte någon av hans böcker har utkommit i rikssvensk delupplaga, tråkigt nog. En avsikt med detta inlägg, och med att inbjuda honom till Stockholm, är att göra svenska bokläsare uppmärksamma på ett intressant författarskap.
Posted on: Wed, 07 Aug 2013 11:15:34 +0000
Trending Topics
© 2015