Ragge fick metacam utskrivet mot smärtan i benet. Idag gjorde jag misstaget att gå online och kolla lite om medicinen eftersom igår efter ca 5 timmar efter att Ragge fått medicinen (då den ska ha tagit effekt) blev han piggare men låg och tuggade på sin snutte-isbjörn på ett sätt som han brukar göra när han är stressad och gnydde lite tyst för sig själv vilket han aldrig gör annars. Min tanke var att medicinen kanske var lite starkare än vad jag trott - som att själv ta en citodon istället för alvedon. Det kan ju ge en mildare ruseffekt och jag tänkte att det kunde vara därför Ragge gnydde lite för sig själv. Att han låg och tyckte lite synd om sig själv och som om man själv om man tagit en öl/glas vin blev lite talförare om sina våndor än vad man skulle varit annars. Jag säger att jag gjorde misstaget att kolla på nätet för läser man på forum om metacam verkar det som om hundar dör i stora drivor så fort de får minsta droppe metacam i sig. O.o Förvisso låter de flesta storysarna något i stil med "Vi gav metacam till våran fullt friska 9/11/14/17-åriga hund och inom ett par dar/timmar fick den njur-/leversvikt och det berodde baaaara på metacam!!!" Läser man mellan raderna så tycks de flesta vara äldre hundar som förmodligen hade en del invärtes problem/nedsatt immunförsvar redan innan men som inte var diagnoserat. Och dessutom så har de i flera fall fortsatt med medicinering trots att hunden uppvisat symptom som diarre och kräkningar - något som Ragge inte visat upp. Å andra sidan togs inget blodprov på Raggisen innan medicinen sattes in. I alla fall blev jag nojjig eftersom Ragge Hund inte kan tala om varför han gnydde. Och inget lugnar ner mer än att höra om de erfarenheter andra har haft. De som har positiva och normala erfarenheter av en medicin går ju inte ut och skriver det på forum.
Posted on: Thu, 12 Sep 2013 10:55:20 +0000