En utflykt i de gamla tiderna med hjälp av Internet * Denna regniga morgon Googlade jag in på fantasins internet. Jag ville veta mer om vårt lands utveckling. Hur har den varit. Hur den är nu och; Hur ser framtiden ut? Eftersom jag använder fantasin blir mitt sökande annorlunda än verklighetens. Jag slår på ordet Fattigdom och ser en film med människor. I en frekvens ser jag män som sliter med att rensa en liten åker från stenar. Med häst och en släpsugga av trä forslas stenarna till åkerkanten där de läggs upp i en stenmur. – Varför sliter ni med att plocka bort stenar som är tunga? frågar jag en av männen i filmen. Hela arbetslaget stannar upp och sätter sig att vila på stenar och på marken. De ser på varandra och på mig. Den man som kör hästen svarar: – För den hungrige har bröd ett särskilt skimmer. Om vi kan så våra steniga och magra åkrar kan vi få skördar. Skördarna kan ge oss bröd. Med brödet kan vi stilla vår hunger. – Vad hoppas ni om framtiden? – Att vi ska få skördar som ger oss bröd så vi tar oss ur vår hungersnöd och fattigdom så vi inte behöver emigrera till Amerika som många gör i dag. * Männen fortsatte sitt arbete. Jag trycke bort filmen och sökte på ”Politik i historien”. Jag tryckte fram; ”Omkring sekelskiftet”. Jag får se en liten man stå på en tunna och tala till en grupp människor. Alla befinner sig i en vägkorsning. – Varför har ni möten i en vägkorsning? Frågar jag – Vi får inte vara i någon lokal eller på offentlig plats för dem som har makten. Vi socialister anses farliga för dem. Vi blir bortkörda av polisen på alla platser vi håller möten, svarar den lille mannen som visar sig vara halt. Jag ser det när han kommer fram till mig och frågar: – Vem är ni. – Jag har stigit ur framtiden för att möta er herr Palm. Jag ska inte köra bort någon. Jag har läst om er och det ni gjort. Vad säger ni till folket? – Jag säger att vi måste vinna den politiska demokratin. Med det menar jag att folket måste få rösträtt. Både män och kvinnor. – Har inte alla rösträtt? – Nej bara dem som kommer över en viss inkomstgräns får rösta. Den gränsen är det bara de välbeställda som kommer över. Vårt land styrs av de rika. Den fattige räknas inte in som fullvärdig medborgare. Nu måste jag fortsätta mitt uppdrag säger den korta halta mannen och haltar i väg tillbaka till sin tunna. * Jag trycker på Per Albin Hansson och kommer till Gärdet i Stockholm Där ser jag tusentals människor i mörka finkläder som har samlats för att lyssna på Per Albin. Han säger: – Socialdemokraterna och liberalerna lyckades vinna den politiska demokratin som gav folket rösträtt. Kommunisterna ville ha revolution som Sovjet hade. Högern tyckte att obildade arbetare inte skulle få vara med och bestämma i vårt land. Vi har rösträtt och nu måste vi gå vidare med Social demokrati. Jag avbryter talaren på Gärdet och frågar; – Vad menar herr Hansson med det? – Vem är ni som avbryter mig mitt i mitt tal? – Jag heter Knut Karlsson. Jag kan inte stanna uppkopplad och lyssna på hela talet. Jag söker Sveriges historia på internet och måste strax söka vidare. – Uppkopplad på Internet. Det vet jag inte vad det är. Det har jag aldrig hört talas om. – Vad menar herr Hansson med social demokrati? frågar jag – Med den sociala demokratin ska vi bygga ut välfärden i vårt land. Vi ska ha bättre skolor för alla barn, sjukvård för alla, ålderspenson och arbetslöshetsförsäkringar. Vi ska steg för stegutveckla vårt land till ett land i välstånd. Vill herr Karlsson veta mer? Frågar Per Albin. – Nej nu räcker det. Jag vet hur det gick. Jag vet att Bondeförbundet och även Liberalerna var med och drev igenom de reformer ni beslutade om på er tid herr Hansson. Nu måste Jag hem till min nutid, svarar jag. * Jag trycker upp ordet frihet och hamnar rakt in i ett tal av Ernst Wigfors. Han säger: – Det är meningslöst att tala om friheten med stort F. I stället skall friheten upplösas i mindre beståndsdelar. Åttatimmarsdagen var en stor frihetsreform. Folk fick mer egen tid på kvällar och lördagar. Rätten till betald semester ökade friheten. Friheten måste också förbindas med ett visst mått av trygghet. Till frihet hör även bra skolor som ger barn utbildning. Dit hör också fast anställning som är en frihet. Den ger trygghet och möjlighet att utveckla våra liv. Allmän ålderspension ger de äldre en ålderdom att leva i utan avgörande ekonomiska bekymmer. Friheten har många armar och ben. Friheten har många huvuden. Friheten är som ett träd med många grenar. Vi måste sköta det trädet så stammen blir stark och grenarna livskraftiga. Att äga ger också frihet och livsutrymme. Alla skall ha rätt och möjlighet att äga. * Jag trycker bort Wigfors och skriver ”Framtiden” På datorn ser jag en kvinna. Hon säger: – Jag heter Saravit och skall visa dig dörrarna till framiden. – Hur ska framtiden bli? Frågar jag. – Framtidens grunder utvecklas vidare av hur världens folk lever i dag. Det finns inga givna mål att nå i Framtiden. Framtiden skall vara en ledstjärna som leder er mot det ni vill uppleva. ”Vi lever inte av bröd allenast” har sagts av filosofer. Livet är mer än att arbeta. Livet kan utvecklas att bli ännu friare, skönare och kärleksfullare. – Hur då? Frågar jag. – Det tänker jag inte svara på. Det är ni som lever idag som har uppgiften att lägga grunden för framtidens folks sätt och möjligheter att leva sina liv. – Hur tycker du att vi lyckas med nutidens politik? Frågar jag – Vad jag tycker om dagens politiker ska ja inte berätta för dig Knut Karlsson. Tänk själv. – Det gör jag. Det är därför jag skrivit detta. Jag får en kram av Saravit innan vi skils vid de många dörrarna som leder till framtiden. Med hälsning/Knut K
Posted on: Thu, 21 Nov 2013 07:08:17 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015