Helt utslagen av fibromyalgin, väntat då jag gjort en massa extra inför Eliins firande. Så idag får jag ligga i soffan under en filt och kanske läsa (svårt för jag ser dimmigt och har koncentrationssvårigheter tack vare fibron) titta på tv och bara mysa med kaffe, tända ljus och kärlek. Är så tacksam för att kroppen höll under allt fixandet och firandet ! En gammal dikt som får beskriva skitfobron idag. Dömd Jag är min kropps fånge. Instängd bakom murar som är omöjliga att bryta sig genom. Dömd till evig fångenskap, utan möjlighet till benådning. Dömd till evig tortyr. Tortyr som plågar mig och som finns där mer eller mindre hela tiden. Som frestar på mitt förstånd. Som kvickt utan minsta förvarning kan klubba mig totalt. Gör jag något lite extra straffas jag direkt. Straffen är hårda och olidliga. Jag vrider mig i plågor, försöker ta mig ut. Men ingen utväg finns och Fibromyalgin hånskrattar mig rakt i ansiktet. Min kropp är murarna. Fibromyalgin är fångvaktaren. Men jag är oskyldigt dömd !! Camilla Kronholm
Posted on: Sun, 06 Oct 2013 10:47:03 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015