Läs nedan artikel från SvD! Jag märker att något övervintrat från från 30-talet ! "Internatens värld består av isolering" Om man lyfter blicken bortom den värmländska granskogen ser man att våldsamma initieringsriter och en seglivad elevhierarki på intet sätt är specifikt för Lundsbergs skola. I Frankrike, där fenomenet går under namnet bizutage, kan man numera åtalas under den rubriken. Så är även fallet med hazing i USA. I Australien har regeringen tillsatt en utredning för att få klarhet i våldet vid landets internatskolor och i Italien har fenomenet nonnismo behandlats i ett flertal akademiska studier. Det är ur detta strukturella perspektiv intressant att analysera vilken socialiserande och psykologisk funktion själva internatet och isoleringen fyller. Är ondska medfödd eller är det en produkt av de situationer och omständigheter en människa befinner sig i ? Denna frågas universella logik ställde William Golding i ”Flugornas herre”. Inom psykologin är Philip Zimbardos ”Stanford prison experiment” från 1971 fortfarande relevant läsning för att söka svaret på denna fråga. Professor Zimbardo simulerande en fängelsesituation i universitetets källare där några studenter fick rollen som fångvakter och de andra som fångar. Experimentet fick avbrytas när Zimbardo såg hur situationen brutaliserade de skötsamma Stanfordstudenterna som fått rollen som fångvakter. För att, likt Zimbardo, söka förklaringen bortom ”det finns alltid rötägg” skulle en återblick på den amerikanska sociologen Erving Goffmans begrepp ”total institution” kunna bidra till ökad insikt i detta fenomen. Begreppet presenteras i svensk översättning i boken ”Totala institutioner. Fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor” (1973). Goffmans eget studieobjekt var mentalsjukhus, men han ansåg att många av de mekanismer som fanns inom mentalsjukhusens slutna värld även skulle återfinnas inom kloster, fängelser, militärkaserner, fartyg eller just internatskolor. Erving Goffman använde uttrycket totala institutioner som ett samlingsbegrepp för institutioner som är mer inneslutande än andra institutioner. Det kan finnas olika typer av totala institutioner och att den ena inte behöver vara den andra lik, men han har listat några gemensamma nämnare. Alla aktiviteter är utförda på en och samma plats under en gemensam auktoritet. Det dagliga livet utförs i ständig närhet av andra människor. Vardagen följer ett strikt schema och är styrd av formella regler. Alla aktiviteter är utformade för att uppfylla institutionens officiella mål. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kan man skönja ett transnationellt mönster vid valet av utbildningsinstitution bland den ekonomiska eliten. I exempelvis England, USA, Australien och Indien valde elitgrupper att placera sina barn vid privata internatskolor som var isolerat belägna på landsbygden. Detta var även fallet i Sverige. Valet av den geografiska placeringen av Lundsbergs skola i det värmländska jordbrukssamhället går djupare än det faktum att grundaren William Olsson ärvt marken som tillhörde Lundsberg herrgård. En fördel med att placera skolan på landsbygden var, enligt Olsson, att föra ungdomarna ut från städernas hetsande brus och att därmed undvika de frestelser som fanns i en stor stad. Ur ett sociologiskt perspektiv skulle därför dessa internatskolor, med sin lantliga och avskilda placering, kunna betraktas som totala institutioner. De är sociala inrättningar vars inneslutande och totala karaktär är större än vid andra sociala institutioner. Syftet med den totala institutionens organisatoriska utformning är att på bästa sätt kunna förändra eller styra en människas beteende i önskvärd riktning. I livet utanför den totala institutionen finns det olika livssfärer, en plats som personen arbetar på och en annan där hon sover respektive roar sig. Dessa livssfärer är vid totala institutioner destillerade till en gemensam geografisk plats där alla aspekter av livet utförs på ett ställe under en och samma auktoritet. De privata internatskolornas strikta regelverk, boendegemenskapen och dess placering mitt ute i den engelska, amerikanska eller svenska landsbygden, med skogar och sjöar som naturliga hinder, utgör enligt Goffmans teorier en idealisk plats för att påverka en människas beteende. Vid de flesta privata internatskolorna i England, USA, Indien och även vid de svenska internatläroverken tillämpas ett så kallat prefektsystem, det vill säga att det är de äldre eleverna som har rätten att döma och disciplinera de yngre eleverna. Detta medför att den institutionella makten som de nyanlända eleverna måste anpassa sig till främst består av en grupp 15- eller 16-åriga pojkar. Dessa äldre elever kallas vid Lundsberg för tromän, vid nu nerlagda Solbacka benämns de medlemmar av rådet och vid Eton, Harrow eller Rugby prefect/monitors. I det självbiografiska källmaterialet från tidigare Lundsbergselever framgår att många av eleverna var medvetna om att deras skolgång vid den slutna institutionen var ett straff – resulterat av tidigare disciplinära problem. Så här beskriver den före detta eleven Peter Nobel anledningarna till varför han hamnade på Lundsberg: ”Med mina dåliga skolbetyg, min tilltagande lymmelaktighet och upprivande scener hemma bedömdes situationen som ohållbar. Haije hade gått på Lundsberg. Det beslöts att jag skulle skickas dit till höstterminen 1945.” Internatskolan är uppbyggd och utformad just för att snabbt och effektivt kunna förändra ett icke önskvärt beteendemönster genom att agera som fostrande ställföreträdare för elevens riktiga familj. Det som skiljer Lundsberg och de engelska internatskolorna från andra sociala inrättningar med en total karaktär, exempelvis fängelser, fartyg och kloster, är att eleverna själva representerar en del av den auktoritära makten. Eleverna vid dessa skolor är aktiva aktörer vid utformning och bevarande av normer och regler. Men friheten inom institutionen får eleven först under sina sista år vid skolan. Den nyanlända eleven får vid ankomsten till skolan iklä sig sin nya identitet och möter dessutom en plats där han ska tillbringa 24 timmar per dygn, med ett regelverk och en hederskodex som han måste anpassa sig till. Eftersom den totala institutionens viktigaste funktion är att bryta ner jaget och individens tidigare beteendekultur består den intagnes första tid vid institutionen av en tydlig nerbrytningsfas vilket leder till en rollförlust. Vid Goffmans undersökta mentalsjukhus sker detta dels genom att den intagna fick ett nytt namn eller ett nummer (patient 67 exempelvis) och även att det är de nyintagna som straffas hårdast vid överträdelser av reglerna. Syftet med de ständiga bestraffningarna var att den intagne snabbt skulle anpassa sig efter institutionens regelverk – att påskynda rollförlusten. Det första som inträffar vi en internatskola är att den nyantagna eleven ”förlorar” sitt döpta namn, i stället kallas hela den kollektiva gruppen av nyanlända elever med samma namn. Vid Lundsberg kal�las dessa elever tarmar eller tarmludd, vid de engelska skolorna Eton och Harrow kallas de för fags och vid Solbacka Läroverk fick eleven ett nummer (exempelvis elev nr 23). De nyanlända eleverna möter även ett institutionellt regelverk som de måste anpassa sig efter. Internatskolan kontrollerar när eleven ska äta, sova, studera och när han får vara ledig. En skolgång vid en internatskola är därför även en progressiv maktresa. Eleven går från underordnad fag/tarm till att under sina avslutande skolår få en styrande position med rätt att bestraffa. Eleven har under sin första skoltid avskalats sin tidigare personlighet och hamnat längst ner i institutionens hierarki. Från positionen som tarm/fag klättrar sedan eleven uppåt tills de sista åren vid skolan då han ges möjligheten att förfoga över den makt som rektorn och institutionen delegerat till gruppen av äldre elever. Varje steg som eleven tar uppåt inom skolan och elevgruppens hierarki är omgivet av ritualer och symbolhandlingar. Det illustreras språkligt med olika benämningar för de olika statusnivåerna inom elevhierarkin. Statusmarkörerna kan även manifesteras genom yttre attribut. Den exklusiva danska internatskolan Herluftsholm skole utgör här ett illustrativt exempel, där måste skolans yngre elever bära blå byxor medan de elever som går sista året av sin utbildning får bära vita byxor. Det finns även andra förmåner som ökar analogt med statusnivån, som att få dricka kaffe i salongen efter middagen eller själv få kontrollera när man ska gå och lägga sig för kvällen. Innan eleven tar nästa steg upp i elevhierarkin måste han först visa sin trohet till institutionen och den övriga elevgruppen. Detta sker genom utförandet av ”invigningar”. Normalt sett sker den första invigningen direkt när eleven kommer till skolan, detta är en markering av att eleven tillhör det nya kollektivet. De finns ett fåtal källor som beskriver själva innehållet i internatskolornas första initieringsriter. Vid Lundsberg kalls initieringsriten för ”bastuinvigningen” och vid Solbacka läroverk benämndes den som ”klosternatten”. Vid båda dessa invigningar finns det uppgifter om att de använder sig av vatten som en symbolhandling för att ”döpa” eleverna in i skolan. Genom att acceptera att bli förnedrad visar eleven sin lojalitet till institutionen och elevgruppen. De flesta privata internatskolor har även en slutgiltig invigning som tar eleven från en underordnad position till en överordnad position. Vid Lundsberg kal�las denna för ”gymnasieinvigningen”. Denna invigning markerar slutet på flera år av de förnedringar som eleven varit tvungen att utstå i den underordnade positionen. Genom att utföra de förnedrande inslagen i gymnasieinvigningen har eleven gjort den slutgiltiga lojalitetsbekräftelsen till elevgruppen och skolan och får därefter ta steget upp till att blir överordnad. Trots bristande källmaterial kring det specifika innehållet i invigningarna visar det faktum att det finns ritualiserade praktiker för att markera övergången mellan de skilda statusnivåerna inom elevgruppen vilken viktig funktion det fyller inom elevkulturens mytologiska världsbild. Progressiviteten överensstämmer även med den totala institutionens mekanismer, för vid varje lojalitetsbekräftelse tar eleven ett steg närmare att inkorporera institutionens kollektiva identitet i sina egna dispositioner, vilket är den totala institutionens slutmål. Internatens värld består av isolering Internatskolan är utformad som en fostrande ställföreträdare för elevens familj. Eleverna får själva representera den auktoritära makten, men innan dess berövas de sin personlighet genom olika ritualer och symbolhandlingar. Petter Sandgren är doktorand i historia vid European University Institute, Florens. SvD.SE ` Lundsberg. FOTO: TOMAS ONEBORG
Posted on: Tue, 03 Sep 2013 06:34:13 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015