här är problemet med 100% ägaransvar i ett nötskal: Jag är ute med Barkley och promenerar. Han går bredvid mig koppellängd så han är en bit ifrån mig. jag ser att det kommer en familj, med noll koll på sina 2 barn, så jag ger Barkley nära-kommandot och han går vid min sida. föräldrarna går förbi oss, och struntar i sina barn som inte bara är mellan 2-4 utan dessutom säkerligen 10-15 meter efter dom. jag stannar upp för att ungarna springer och jag vill inte att barken ska bli skrämd, eller ta det som en invit att leka. den ena ungen går förbi oss, obehagligt nära, och barkley ryggar lite jag vet inte om den andra ungen är rädd för hundar, men när han får syn på barkis så beslutar han sig för att ta sig till sina föräldrar det snabbaste han kan. och uppenbarligen så är den snabbaste vägen rätt igenom Barkley. hans föräldrar är vänliga nog att stanna upp 10 meter ifrån sitt barn för att vänta in när barnet ska springa förbi en helt okänd hund. jättebra koll har dom.. verkligen men ungen springer rätt in i barkley och ramlar över honom. barkis piper till och tar ett skutt åt sidan. och hans tragiska ursäkter till föräldrar står bara och tittar, säger ingenting, utan väntar på att det gråtande barnet skall komma ikapp. När jag sa till gubben att man kanske ska gå bredvid sitt barn när man går förbi en främmande hund, och se så att barnet inte råkar illa ut, så svarar han vänligt att håll koll på din hund istället det här är ett av dom tillfällena som jag faktiskt höll mig relativt lugn och ifrågasatte hur jag kunde ha mer koll på min hund än att ha honom i koppel 10 cm ifrån mig medans hans lösspringande unge var 10 meter ifrån gubben? och när jag sa att vilken hund som helst kan reagera med ett bett när nån faller över honom, och han svarade med att han hade sparkat ihjäl min hund. Då var jag extremt glad att jag inte vrängde fanskapet ut och in utan vänligen svarade, om du tar ditt asnvar som förälder och går bredvid dina barn när ni går på trottoaren förbi hundar och bilar, så behöver du inte sparka ihjäl min hund och jag slipper slita huvudet av dig inför resten av din familj. han tycker att jag ska lugna mig för att man ser ju trots allt inget på hunden.. så jag tackade honom för möjligheten att slå hans familj på kroppens mjukdelar, så jag inte lämnar bevis det här fortsatte i ett par minuter, innan jag, tyvärr, sa att det var lättare att applådera med en hand än att försöka få honom att förstå att barn inte är en förbrukningsvara det tragiska i det här, förutom att man har avlat på honom och att han faktiskt högs troligen får rösta, är att om barkis hade bitit ifrån som försvar när han är i koppel, går fint, och ett lösspringande barn har ramlat över honom för att hans föräldrar har noll koll, är att det är vi som får betala det yttersta priset... eller snarare Barkis.
Posted on: Thu, 31 Oct 2013 18:42:07 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015