Övergripande information om ayurvediska medicin - ayurveda Den indiska ayurvediska medicinen, ayurveda omfattar metoder för såväl hälso- som sjukvård. Målet är att få hela människan - kropp, psyke och ande - balans. I Indien existerar flera traditionella system för hälso- och sjukvård och andlig utveckling sida vid sida: unani, siddha, ayurveda, yoga m.fl. (För bakgrundsinformation se Indisk filosofi och medicin i del I.) I Sverige är framför allt yoga, men på senare tid även ayurveda representerat. Den ayurvediska medicinen används här i landet hittills enbart som hälsovård. Systemet har introducerats av TMrörelsen (transcendental meditation). Den ayurveda som förekommer här har återupplivats resp. vidareutvecklats av TM-rörelsens ledare Maharishi Mahesh Yogi, som grundat ett centra för ayurvedisk medicin i Noida, norr om New Delhi. Den ayurvediska medicinen uppstod i Indien ca 2 500 år f.Kr. Ayu är sanskrit och betyder liv, veda betyder kunskap. Ayurveda kan betecknas som vetenskapen om livet. Den indiska veda-filosofin hävdar att varje människa har förmågan att nå vetskap om att det innersta jaget står i förbindelse med alla naturlagar. När människan upplevt detta så lever hon spontant ett liv i hälsa och glädje. Vägen mot denna personliga erfarenhet beskrivs bl.a. i upa-veda och upanga-skrifterna; ayurveda är en av de fyra upavedas. Den ayurvediska medicinen utgår från ett helhetsperspektiv på människan: hon är ett enda väsen, där kropp, psyke och ande bildar en helhet. Människan ses i ett biologiskt, psykologiskt, socialt och metafysiskt perspektiv. Allt måste vara i balans för att fungera bra – det gäller såväl den inre som yttre miljön. Den ayurvediska medicinen intresserar sig i första hand för människan; sjukdomen kommer i andra hand. Målet är att återställa balansen inte bara i syfte att läka sjukdomar, utan även uppnå den perfekta hälsan. Ordet hälsa – swastha – betyder att ”vara förankrad i självet”. Den ayurvediska medicinen är främst inriktad på att förebygga sjukdomar. Den teoretiska basen i den ayurvediska medicinen är mycket omfattande och komplex, och här skall endast ett fåtal grundläggande begrepp tas upp. I Indien och ayurveda talas om fem grundprinciper eller element (pancha-bhuta) - eter, luft, eld, vatten och jord som manifesterar sig i kroppen som tre grundläggande principer, tridosha. I grova drag går den ayurvediska medicinen ut på att skapa balans mellan de tre doshas: vata, pitta och kapha. Dessa doshas betecknar även fysiologiska konstitutioner eller kroppstyper. Varje individ har alla tre doshas i sig, men en eller ett par av dem kan dominera; sammanlagt finns 10 möjliga kroppstyper med olika kombinationer av vata, pitta och kapha. En persons grundkonstitution kallas för dennes prakriti. Doshas styr alla fysiska och psykiska processer i organismen. Nedan listas några typiska egenskaper för de olika doshas samt vad de förknippas med. Vata Pitta Kapha Eter- och Eld- och Jord-och vattenelementen luftelementen vattenelementen Dynamik Värme Styrka Rörelse Hjärta Energi Cirkulation Ämnesomsättning Struktur Andning Perception Stabilisering Kyla Intelligens Kyla Nervimpulser Snabbhet Långsamhet Motoriska funktioner Ackumulering Viljemässiga Leder de andra handlingar doshas Enligt den ayurvediska medicinen bestämmer den individuella konstitutionen sjukdomsbenägenheten. Således tenderar t.ex. en person med vata-konstitution att få vata sjukdomar. Sjukdomar klassificeras bl.a. enligt ursprung/ orsak, lokalisation och dosha. I ayurveda intar hjärtat en särställning: det anses vara sätet för ett nätverk av kanaler i kroppen som leder de vitala ”kroppsvätskorna”. Hjärtat anses även vara själens boning. Diagnos ställs på olika sätt. Patientens konstitutionella och temporära tillstånd analyseras med hjälp av bl.a. grundlig utfrågning, observation, pulsdiagnostik (nadi vigyana), palpation, ögondiagnostik, dofter m.m. En metod heter marma och innebär bl.a. att läkaren trycker på vissa punkter på kroppen, sammanlagt 108 stycken, för att notera eventuella reaktioner som indikerar en störning eller skada någonstans. Enligt uppgift lär dessa punkter överensstämma med kinesiska akupunkturpunkter. Vilken behandling som ges beror på problemets natur: A. Om den mentala aspekten dominerar rekommenderas ofta meditation; Maharishi rekommenderar TM. Genom att i vaket tillstånd fokusera uppmärksamheten kan en djup vila uppnås, som kan medföra ökad samordning mellan medvetande, kropp och omgivning. B. Om det är den fysiska aspekten som dominerar ordineras ofta diet, utrensning av slaggämnen i kroppen genom exempelvis lavemang eller olika örtpreparat för att stimulera kroppens immunförsvar. C. Om beteendet är den dominerande aspekten ges råd om personlig hygien, dagsrutiner etc. för att främja en återknytning till dygnets och naturens rytmer. D. Om det är individens förhållande till sin omgivning som dominerar rekommenderar Maharishi en särskild meditationsteknik (TM-Siddhi-tekniken) för att påverka det ”förenade fält”som alla individers medvetande anses vara en del av och som utgör ett kollektivt medvetande (se Meditation, TM). Ett terapeutiskt system inom ayurveda som utgår från ovan nämnda fysiologiska aspekt är Panchakarma, de fem handlingarna. Karma betyder här en särskild handling för att driva ut föroreningar ur kroppen och balansera doshas. Panchakarma innefattar bl.a. oljemassage, ångbad, laxering och dietföreskrifter. Ett system för kosttillskott heter Rasayana. Det syftar främst till att stärka kroppens immunförsvar. Ayurveda innefattar även en rad rekommendationer för livets alla områden, t.ex. vad gäller diet, sömn, etiska regler etc. Källa: Alternativmedicin.se
Posted on: Tue, 10 Sep 2013 12:40:18 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015