En speciell vecka och jag funderar om jag skall berätta om mig själv först, eller om Hugo Hugo definitivt. Han GJORDE DET! Kom in till Juri i Vasa! Beskedet kom i tisdags och jag är imponerad över hur han vuxit sedan dess. Alltid varit smart och intelligent, men lite tillförsigkommen gällande praktikaliteter. Nu har han plötsligt blivit vuxen och hanterar allt med - ja - såsom man skulle förvänta sig som 45-åring... ;-) För min egen del började veckan bra. Har ett utmanande fall som jag försöker ägna all min tid åt, förutom tacksamma avbrott av annat. MEN natten till tisdag tillbringade jag i stort sett där även kungliga (idag) får vara för sig själv. Tisdag, onsdag började jag känna mig riktigt svag och körde till apoteket och kände mig först desperat då dörren var stängd! Efter en stunds funderande insåg jag att dörren öppnas inåt... Efter att ha köpt Osmosal och Imodium och blivit uppmanad att kontakta läkare senast följande dag (sannolikt virus), drog jag en tur via rådhuset, eftersom jag måste hämta min MacBook, enär jag ej kom åt min jobbmail via kännyn. Måtte ha varit en syn för ekonomichefen, som råkade stå i aulan, då jag kommer ropandes att "satan jag har magrat så att mina shorts trillar av!". Han sade ingenting, men undvek mig, och jag sade åt honom att det var förnuftigt. Fick mitt ärende uträttat, men led ännu. En liten båttur lyckades jag göra sent på kvällen, då det för en gångs skull inte blåste och detta var hoppingivande. Torsdag, ingen aptit, totalt kaputt. Så fungerar Imodium: sätt en propp i tarmarna, så .... Fredag, tillbaka på jobbet, dåligt soven, men ändå övervunnit jävelskapet. 6 - 12 timmar till, så hade jag kallat på ambulans och dropp. Lite "ledulös" var jag nog först, men till lunch åt jag en pizza, i lämplig takt och så fick jag lite "drive". Jag uppskattade sedan verkligen mina diskussioner med de två andra som sas varit tillgängliga på Rådhuset. Jag vill inte "brassa", men denna förmåga att genuint leva sig in i en annan persons sinnevärld känns som en Guds gåva. Jag funderade lite på om jag är empatisk eller "fejkar" jag? Skrivandes kommer jag till att jag nog var och kommer framledes att vara genuin. Jag blev kanske lite skrämd av hur enkelt det var att sas "mitt på dagen" diskutera djupsinnigt. För att ta lite distans till det hela for jag ut med min "snurra". Nå, båten är 5,05 m lång och ytterst sjöduglig (säger mannen som haft en Targa 27), som verkligen ger tillfälle att vara med "elementen". Då det blåser 12- 16 m/s blev det dock idag lite för mycket, inte för att inte båten eller jag skulle ha tålt det, men det kom såpass mycket "spray" att jag nästa gång tar på mig mina skidgoggles. Så ja vände om.
Posted on: Fri, 19 Jul 2013 17:57:41 +0000
Recently Viewed Topics
© 2015