Jag har snart inte en enda bit som är hel längre, inte mitt hjärta men främst min själ och personlighet! Jag vet inte ens vem jag är längre!! Dåligt självfötroende har man väl haft lite då och då. När jag var liten så var det jätte dåligt pga mobbingen, men jag visste fortfarande att jag var snäll och ville andra väl. Jag ville aldrig skada någon och absolut inte säga något som sårade någon. Jag ville aldrig få någon att må dåligt för jag visste bättre än de flesta hur det kändes. Idag vet jag inte ens om jag är snäll, fö allt jag hör är bara höga skrik åt mig med de personer jag pratar med varje dag. Tidigare i mitt liv tyckte jag att jag var smart och kunde litet om mycket, eller att jag iaf var normal begåvad! Idag undrar jag allvarligt om där är någonting fel på mig?=( Om jag kanske har något fel på hjärnan? har tänkt på det jätte mycket senaste året, jag har velat/vill ta reda på hur det ligger till, men jag vågar inte undersökas för jag är de säger att jag har så låg intelligens att jag får bo på ett gruppboende! Orden -Dum i huvudet, -Korkad och -Trögfattad ekar i min skalle och fortsätter att dyka upp ofta! Att jag är den jobbigaste tjejen i världen är inte heller så gulligt att veta! Nu är jag dessutom en barnunge och jag har "Tryckt ner folk" och fått dem att må skit! =( Så ja jag känner verkligen omtyckt och riktigt värdefull!=) Har aldrig kännt mig värre, hela tiden får jag bekräftelse på vem jag är, och vad jag är värd. Jag vet inte vem jag är, jag vet bara att jag är allt detta ovanför plus att jag är mullig och fattig! Jag mår så dåligt och känner mig verkligen som den sämsta människan på jorden!! Det ont att veta detta är jag! Natti nat
Posted on: Tue, 09 Jul 2013 01:31:38 +0000