Jag är dålig på att skriva på Facebook, men nu har det hänt något som jag vill berätta om. Jag var på tjänsteresa i Shanghai förra veckan, det var väldigt mycket att göra och om vi inte jobbade till sent på kvällarna så var det middagsbjudning istället. I torsdags fick jag ett mycket tråkigt meddelande från hemmavid. Och det var att Svinto, vår Irländska Terrier, hade somnat in under onsdagsnatten. Suzanne berättade att han senast dagen innan hade haft ett av sina glädjefnatt och var som vanligt. Morgonen efter låg han fridfullt kvar i sin bädd och hade somnat in. Eftersom han skulle blivit 11 om en månad tyckte vi inte att en obduktion för att veta exakt orsak skulle vara värdigt honom. Vi hade en liten ceremoni när vi tillsammans sade farväl till honom på söndag kväll direkt när jag kommit hem. Det var fint. Det är helt ofattbart, senast tisdagen en vecka tidigare körde han järnet i agility i träningsgruppen. Vi trodde vi skulle ha flera år till med honom. Vi får se det positiva i det hela, han verkar inte ha lidigt något och slapp bli gammal och få lida av en massa krämpor. Svinto var vår första hund och det var roligt att lära sig träna och tävla med Svinto. Han lyckades under min försorg bli viltspårchampion, ta två cert i hoppklass, bli bästa icke vallhund på SM i Agility med en 18:e plats individuellt. Under frugans försorg blev han utställningschampion och tog LP1 och LP2 i lydnad samt blev uppflyttad till lägre personspår. Han har även tränat sök. En positiv mångsysslare. Till alla hund och agilityvänner vill jag bara säga att jag kommer att sakna er och hundlivet. Just nu är ingen ny hund planerad, men om några år kan det nog tänkas bli en ny vovve. youtube/watch?v=Cz_GlrPfeb0
Posted on: Tue, 01 Oct 2013 19:33:31 +0000