KONFLIKTHANTERING, LEKTION 18 UPPLÖSNING Ett måste upplösas för att något annat skall kunna ta fast och gripbar form: rollen eller personen, medvetandet eller handlingen, den ena eller den andra typen av handling, ett eller annat motiv eller den ena eller den andra intentionen. Vi rör oss mellan systemnivåer. System är platser för våra göranden, ”platser” i analytisk bemärkelse, tänkta platser, föreställda sociala sammanhang, som motsvarar ”nivåer” utan att nödvändigtvis vara hierarkiskt ordnade. De kan vara mindre eller större, innehålla färre eller fler delar. De kan ha fler eller färre bestämningar och alltså vara mer eller mindre abstrakta/konkreta. Större sammanhang kanske vi föredrar att betrakta som mer abstrakta system, system på högre nivå, medan det mindre sammanhanget ses som ett konkretare system på lägre nivå. Jag tror vi är vana att tänka så. ”Samhällssystem” är större och på högre nivå än ”interaktionssystem” som är mindre och på lägre nivå. ”Språket” är ett stort och högt beläget system medan ”begreppen” är mindre och lägre belägna system. På motsvarande sätt är förskjutningssystemet en del av rationaliseringssystemet. ”Förskjutning” är en av flera rationaliseringsformer. ”Förskjutning” och ”rationalisering” hör till samma kategori eftersom de bägge anger processer, något som görs, pågår och verkar. Förskjutningen är en rationaliseringsform, ett sätt att rationalisera, ett sätt att begripliggöra och förnuftiggöra tillvaron, ett sätt att få ihop den. Notera att vi försöker få ihop det omöjliga, det som inte går att få ihop, nämligen system med det som inte är systemiskt. Systemet är en plats som är belägen och därmed har sina gränser och sina delar. Samtidigt kan ”system” beteckna en process. Systembegreppet synes gå mot sin upplösning. Ja, orden rationalisering, förskjutning och system utgör nu själva den slutliga illustrationen. Kursen om konflikthantering är snart slut. Framställningen upplöses i denna form eftersom språkbruket faller tillbaka på metaforer som bedrar oss. Och det är möjligt att vi närmar oss ordens okända ort, dock utan de skönlitterära anspråk som författaren Mara Lee skriver om i en ”understreckare” i Svenska Dagbladet (SvD 20011-10-12). Hon talar om skrivprocesser där författare tar ansvar för ”det som bebor medvetandets halvdunkla utkanter”, med Cixous’ ord (som Lee använder) ”olandet där ett nytt rotsystem kan odlas”. För att översätta till vår uppgift: ”System” är inte endast det färdiga utan även det möjliga, det ofärdiga, det som på ett oklart sätt är i vardande. Med ord som förskjutning och rationalisering försöker vi, om än provisoriskt, fasthålla de dunkla förvandlingar som (egentligen) undflyr oss. Och för att få något sagt måste vi förbli motsägelsefulla, helt enkelt därför att det är motsägelsefullheter vi bearbetar, metaforer som står för något annat än sig själva. Och samtidigt måste vi, på ett eller annat sätt, inordna oss i en narrativ ordning och systematik för att inte bli ständiga främlingar där vi befinner oss. Vi måste återvända hem, om än med en främling som följeslagare. Referenser Alberoni, Franscesco (1988): Privat och offentligt. Göteborg: Korpen. Ahrne, Göran (1981): Vardagsverklighet och struktur. Göteborg: Korpen. Andersson Cederholm, Erika (1999): Det extraordinäras lockelse. Luffarturistens bilder och upplevelser. Lund: Arkiv. Asplund, Johan (1984): Ett ostämt piano är hemskt. Göteborg: Korpen. Asplund, Johan (1985): Tid, rum, individ och kollektiv. Stockholm: Liber. Asplund, Johan (1987): Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen. Asplund, Johan (1992): Storstäderna och det forteanska livet. Göteborg: Korpen. Asplund, Johan (2002): Avhandlingens språkdräkt. Göteborg: Korpen. Asplund, Johan (2004): Angående Raymond Chandler. Göteborg: Korpen. Björkman, Torsten & Karin Lundqvist (1981): Från MAX till PIA. Reformstrategier inom arbetsmiljöområdet. Lund: Arkiv. Butler, Judith (2007/1989): Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. Coelho, Paulo (2002/1988): Alkemisten. Stockholm: Bazar Förlag. Dagens Nyheter (2010-12-31): "Idé och kritik" Dagens Nyheter (2011-01-17): "Idé och kritik" Doust, Dariush Moaven (2003): Randanmärkningar till psykoanalysens etik. Göteborg: Daidalos. Ekelöf, Gunnar (1959): Opus incertum. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Eneroth, Bo (1988a): Behovsanalys i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Eneroth, Bo (1988b): Erfarenhetsinventering. Att utvärdera arbete med människor. Stockholm: Natur och Kultur. Eskola, Antti (1982): Socialpsykologins grunder - en kritisk granskning. Stockholm: Almqvist&Wiksell. Fuehrer, Paul (2010): Om tidens värde. En sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar. Stockholm: Stockholms universitet (diss.) Gergen, K. J (1973): "Social psychology as history", Journal of Personality and Social Psychology 1973/26. Giddens, Anthony (1991): Modernity and Self-Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge: Polity Press Goffman, Erwing (1994/1959): Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Rabén Prisma. Jerkeby, Stefan (1998): Slutna cirklar. Om civila motståndsrörelser i Norge och Danmark 1940-45. Stockholm/Karlstad: Försvarshögskolan. Jerkeby, Stefan (2001): "Det motsägelsefulla tillitssammanhanget", i Aronsson, Gunnar & Jan Ch. Karlsson (red.): Tillitens ansikten. Lund: Studentlitteratur. Kramer, Eric-Hans (2004): Organizing Doubt. Self-organization and Army Units in Crisis Operations. Eindhoven: University of Technology (diss.). Lacan, Jacques (2000): Psykoanalysens etik. Sjunde seminariet 1959-1960. Stockholm: Natur och Kultur. Lee, Mara (2011): xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Lindström, Lars (1986): Val av behandling för alkoholism. Stockholm: Liber. Luhmann, Niklas (2005): Förtroende. En mekanism för reduktion av social komplexitet. Göteborg: Daidalos. Marx, Karl (1981/1867): Kapitalet (bd. 1). Lund: Arkiv Zenit. Morén, Stefan (1992): Förändringens gestalt. Om villkoren för mänskligt bistånd. Stockholm: Allmänna förlaget. Musil, Robert (1999/1930-32): Mannen utan egenskaper. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Naipaul, V.S. (2005/2000): Att läsa och skriva. En personlig betraktelse. Malmö: Wahlström & Widstrand. Nilsén, Åke (2000): "en empirisk vetenskap om duet". Om Alfred Schutz bidrag till sociologin. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet (diss.) Perrow, Charles (1984): Normal Accidents. Living with High-Risk Technologies. New York: Basic Books. SAOL (2006). Stockholm: Svenska Akademin. Schröder, Ted (2003): Det omedvetna - en dröm om det äkta. Stockholm/Stehag. Symposion (diss.). Stockelberg, David (2004): Simmels former. Göteborg: Göteborgs universitet (diss.). Starrin, Bengt (1981): Psykiatrisk praktik som praxis. Uppsala: Uppsala universitet (diss.) Svenska Dagbladet (2011-10-12): "Under strecket" (Mara Lee) Svenska Dagbladet (2011-01-08): "Under strecket" (Thomas Steinfeld) Topor, Alain (2001): Återhämtning vid svåra psykiska störningar. Stockholm: Natur och Kultur. Turner, Barry A. & Nick F. Pidgeon (1997/1978): Man-Made Disasters. Oxford: Butterworth-Heineman (2nd ed.). Weick, Karl E. (1995): Sensemaking in Organizations. London: Sage. Ziehe, Thomas (1994): Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/Stehag: Symposion. Zizek, Slavoj (2001/1987): Ideologins sublima objekt. Stockholm: Glänta produktion.
Posted on: Sun, 11 Aug 2013 20:30:02 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015