Njut av denna vackra berättelse.... Det var en gång en sten huggare som var missnöjd med sig själv och med sin position i livet. En dag passerade han en rik köpmans hus. Genom den öppna porten, såg han många fina ägodelar och viktiga besökare. "Hur mäktig måste inte den handlaren vara!" trodde sten huggaren. Han blev mycket avundsjuk och önskade att han kunde vara som handlaren. Till hans stora förvåning, blev han plötsligt handlaren, njöt av mer lyx och makt än han någonsin hade kunnat tänka sig, men mottog avund och blev avskydd av de mindre rika än han själv. Snart passerade en hög tjänsteman, transporterad i en bärstol, åtföljd av skötare och eskorterad av soldater som slog i bjällror. Alla, oavsett hur rika, var tvungna att buga sig djupt inför processionen. "Hur mäktig är inte den där tjänstemannen!" tänkte han. "Jag önskar att jag kunde vara en hög tjänsteman!" Sedan blev han den höga tjänstemannen, buren överallt i sin broderade bärstol, fruktad och hatad av folket överallt omkring. Det var en varm sommardag, så den officern kände sig väldigt obehagligt varm och klibbig i bärstolen. Han såg upp mot solen. Det lyste stolt på himlen, opåverkad av hans närvaro. "Så mäktig solen är!" tänkte han. "Jag önskar att jag kunde vara solen!" Sedan blev han solen, och sken våldsamt ner på alla, brände fälten, blev förbannad av bönder och arbetare. Men ett stort svart moln flyttades in mellan honom och jorden, så att hans ljus inte längre kunde lysa på allting nedan. "Hur mäktigt är inte det molnet!" tänkte han. "Jag önskar att jag kunde vara ett moln!" Sedan blev han molnet, översvämmade fälten och byar, alla skrek åt honom. Men snart fann han att han knuffats bort av någon stor kraft, och insåg att det var vinden. "Hur mäktigt är det!" tänkte han. "Jag önskar att jag kunde vara vinden!" Sedan blev han vinden, blåste plattor av taken på husen, drog upp träden med rötter, blev fruktad och hatad av alla under honom. Men efter ett tag, sprang han upp mot något som han inte skulle flytta, oavsett hur kraftfullt han blåste emot det - dt var en enorm, torn-formad klippa. "Hur mäktigt är inte den klippan!" tänkte han. "Jag önskar att jag kunde vara en klippa!" Sedan blev han klippan, mer kraftfull än något annat på jorden. Men när han stod där, hörde han ljudet av en hammare bultandes en mejsel i den hårda ytan, och kände hur han förändrades. "Vad kan vara mer kraftfull än jag, klippan?" tänkte han. Han tittade ner och såg långt under honom bilden av en sten huggare.
Posted on: Wed, 17 Jul 2013 07:46:14 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015