بسم الله الرحمن الرحيم Aya sabap a - TopicsExpress



          

بسم الله الرحمن الرحيم Aya sabap a kinisoratn tano sa giyai a Sorat na sabap ko adn a sakatao a pagari tano a Salafi a da niyan dn itongn so kasolot sa totob ago Turban iba pd sa Sunnah ka aya pn a iniitong iyan a Mapiya a nditarn o muslim na so kon so kalalayaman a nditarn ko ingd a katatagowanon. ka opama kon ka nditar so muslim sa nditarn adi kalalayaman ko ingd a katatagowanon na miniitong kon oto sa Haram ka sabap ko mimbaloy kon a nditarn a Shohra na so kon so nditarn a Shohra na Haram!. na dikon mapiya iba mibida so Muslim sa nditarn ko mga tao ko ingd a katatagoanon!. Sa aya maana a lalag na dapat kon na aya dn a kapananayanan o Muslim sa kanditar na so kandiditaran o mga tao ko ingd a katatagoanon!. tanto dn ko miyakarayarayag a kadadadag anan a kpit ka miyasopak iyan so hadith o Nabi (pbuh) a: من تشبه بقوم فهو منهم “Sadn sa pananayanan o Tao a Qawm (pagtao) na sabnar a miyapd kiran”. Ago miyasopak a pagari tano anan a Salafi so fatwa o Ulama iyan a si Shiekh Uthaymeen!. Ka si Shiekh Uthaymeen na piyakaharam iyan iba pangingiringi o Muslim so kandiditaran o mga Kafir. قال الشيخ ابن العثيمين في فتاوى أركان الإسلام ص 186: وأما العادات : كاللباس و غيره فإنه يحرم أن يتشبه بهم. اهـ Pitharo i Shiekh Uthaymeen: “So mipantag ko dadabiatan a datar o kandiditaran ago so salakaw san na Haram ko Muslim iba niyanon pangingiringi so mga Kafir.” kataya so pd a mga karina sa kadadadag a kpit a pagari tano to a Salafi a sadn kon sa katatagowan ko tao a Muslim a ingd na aya kon a patot a mapnditar iyan na so nditarn ko ingd a kiyaumaan iyan!. na ti opama bs ka makauma so Muslim sii ko mga ingd a Kafir a datar a America na makaphananayan dn ko mga Americano sa kanditar ka aya dn a khasolot iyan mambo na Americana with necktie ago kalo ka opama ka aya solota niyan na kimon ago totob/turban na kibida dn ko mga Americano sa nditarn!. Na sakamauto mambo so babay a Muslim na ti opama ka makauma mambo ko mga kristian area na phakandadn sa Abaya ago niqab ka aya mambo a mapnditar iyan na so lagid o nditarn o mga babay a kristian, ka opama ka didn magnda sa abaya na kibida dn mambo sa nditarn ko mga kristian!. Na giyanan i mga karina sa kariribat ago kadadadagi kpit a giyoto a Salafi a kiyokom iyan a knaba kon Sunnah so kasolot sa Turban ago Totob ka aya kon a Mapiya a pnditarn o Muslim na so Kalalayam a nditarn o mga tao ko ingd a katatagowanon. Sii ko datano pn kaaloya ko Kokoman o kasolot sa Turban ago Totob ago kimon na alowin tano sii daan i pmbtowan sa Sunnah ago so Definition iyan!. Aya maana o Sunnah sa Logah na: الطريقة و العادة Maana: Okitokit ago so tabiat a kalalayaman. Na aya definition o Sunnah sii ko kiyaosayaon o mga Ulama na: هو ما طلب الشارع فعله طلبا غير جازم Maana: giyanan so nganin a inisogo o Allah so kanggalbka on na ogaid na knaba niyan badn biyaloy a paliyogat (wajib). Aya ikadowa a definition o Sunnah na: ما نقل عن رسول الله صلى الله عليه و سلم من قول أو فعل أو تقرير Maana: So langowan taman a nganin a miyakapoon ko Nabi (pbuh) a mlagid o katharo iyan odi na Galbk iyan odi na so kiya-ayonan iyan a galbk na palaya dn anan Sunnah. Na oriyan o kiyapangaloya tano sa mga Definition anan o Sunnah na siyabot tano san dn a kababaloy a Sunnah o kasolot sa Turban ago Totob ago kimon ka Sabap ko pd anan ko mga okitokit o Nabi (pbuh) ago giyanan i tabiat a kalalayaman a kandiditaran iyan. ago liyo roo pn na aya miya-aloy sa giyanan a definition o Sunnah na so nganin a pinggalbk o Nabi (pbuh) a galbk na pd sa Sunnah! na so kasolot sa Turban odi na totob odi na kimon na pd anan ko pinggalbk o Nabi (pbuh) na giyanan i sabap a kiyakokomaon sa Sunnah o mga Ulama!. Note: So Sunnah na aya pd a term iyan a impbtho ron o mga Ulama sa Usool na Mandoob, go Mustahabb, go Nafl, go Tatawwo’. So Sunnah na tlo bagi a pizozonan iyan ko kiyabagiyaon o mga Ulama sa Usool Al-Fiqh: 1- Sunnah (Muakkahdah): Datar o sambayang a Witr ago so mga sambayang a Sunat sii ko oriyan ago onaan o mga paralo a Sambayang. ago so kapamomog ago kapangilk sa ig sii ko kapagabdas ago so salakaw san. 2- Sunnah (Gayra Muakkadah): datar o Salat Ad-Dhuha ago so kapamowasai ko Isnin ago Khamis ago so salakaw san. 3- Sunnah (Zaidah) odi na Sunnah (Tatawwo): na giyanan so gikapangingiringi ko mga gowagowai ago mga okitokit o Nabi (pbuh) ko kiyakan iyan ago so kiyapakatorog iyan, ago so gikapangingiringi ko mga kandiditaran iyan ago so okit a kiyanditar iyan. Na sii makasosold sa giyai a Sunnah (Zaidah - Tatawwo) so kasolot sa Kimon ago Turban ago Totob. Miya-aloy anan ko kitab a الوجيز في أصول الفقه الإسلامي ص 336 – 341 للشيخ محمد مصطفى الزحيلي Note: Aya mambo a kambalasi ko Muslim ko kipnggolalan iyan ko Sunnah (Zaidah) odi na Sunnah (Tatawwo) a datar o kasolot sa kimon odi na turban odi na totob na mapniyat iyan a aya sabap a kiyasolot iyan sa kimon odi na turban odi na Totob na babaya iyan ko nabi (pbuh) ago pangingiring iyanon. ka odi niyan anan mapniyat na da mambo a balas a khakowa niyan sa kiyasolot iyan sa kimon odi na turban odi na totob. Misabap san na aya taralbi ko Muslim na igira a pnditar sa Kimon odi na Turban odi na totob na kapniyatan iyan sa mapiya a Niyat ka para maolog sa Simba so kiyasolot iyan sa kimon odi na Turban odi na Totob, ka so kandiditaran na iniitong o mga Ulama sa maito a Simba. عن عبد الله بن عبيد بن عمير قال: إن أهون النسك اللباس و المشية. اهـ رواه أبو بكر بن أبي شيبة Pitharo o Abdullah Bin Ubaid: “Mataana aya pinakaminos a Simba na so kandiditaran ago so gowagowai (dadabiyatan).” Misabap san na opama ka adn a mailay tano a kafir a somosolot sa kandiditaran a Muslim a datar o kimon odi na turban odi na totob na aya kokoman iyan na dadn aba niyan khakowa a Balas ka sabap ko kababaloy niyan pn a kafir, go liyo roo pn na knaba aya niyat iyan sa kiyasolot iyan sa kimon odi na turban na ba babaya iyan ko nabi (pbuh) ka salakaw a maniniyat iyan. Na giyanan i sabap a Useless a kiyasolot iyan sa nditarn a kaiislami. Knaba datar o muslim a opama ka ska niyan i somolot sa Sunnah a kandiditaran a aya niyat iyanon na babaya iyan ko nabi (pbuh) ago pangingiring iyanon na sabnar a mbalasanon o Allah sa mapiya a balas ago miyatanto a kiyakowaa niyan ko Sunnah. SABA-AD KO MGA DALIL KO KASOLOT SA TURBAN قال جابر بن عبد الله الأنصاري رضي الله عنه : إن رسول الله صلى الله عليه و سلم دخل يوم فتح مكة و عليه عمامة سوداء بغير إحرام. رواه مسلم. Pitharo o Jabir Bin Abdullah: “Mata mataana so Nabi (pbuh) na gowani ko makauma sa makkah sii ko gawii a kiyasakopa o mga Muslim sa Makkah na tuturban so Nabi (pbuh) sa turban a Maitm a knaba ska niyan magi-ihram.” Piyanothol o Imam Muslim. عن ابن عباس رضي الله عنهما قال : قال رسول الله صلى الله عليه و سلم : )اعتموا تزدادوا حلما( اهـ رواه الإمام الحاكم فقال : هذا حديث صحيح الإسناد ولم يخرجاه . Miyakathitayan ko Ibn Abbas (Radhiyallahu anhuma) a pitharo iyan: pitharo o Nabi (pbuh): “Turban kano ka so katurban na ip’phakalantas a Akal.” Piyanothol o Imam Al-Hakim. قال النبي صلى الله عليه سلم لابن عوف: ( يا ابن عوف فاعتم فإنه أعرب وأحسن ) روا الطبراني و هو حديث صحيح. Pitharo o Nabi (pbuh): “Hay Abdur Rahman Bin Auf, Turbang ka ka mataana so katurban na mapiya i paras ago mapiya a phagilayn.” Piyanothol o Imam Al- Tabarani. عن خالد بن معدان قال: أتى النبي صلى الله عليه و سلم بثياب من الصدقة فقسمها بين أصحابه فقال : ( اعتموا خالفوا على الأمم قبلكم). رواه البيهقي. Pitharo o Khalid Bin Ma’dan: “adn a miniuma o nabi a mga nditarn a pimbagibagi iyan ko mga Sahaba niyan. Na oriyan oto na pitharo o Nabi (pbuh): “Turbang kano ka a niyo pkhasopak so mga pagtao a (a mga mushrik a) miyangauuna-an iyo.” Piyanothol o Imam Al-Bayhaqi. عن ابن عمر رضي الله عنهما قال: كان النبي صلى الله عليه و سلم إذا اعتم سدل عمامته بين كتفيه. رواه الترمذي قال حديث حسن غريب. Miyakathitayan ko Ibn Omar a pitharo iyan: “Aya olaola o Nabi (pbuh) na igira a somiyolot sa Turban na pthayotong’n iyan so ikog o turban iyan sa pagltan o mbala a Waga niyan.” Piyanothol o Imam Tirmidhie. حديث عمرو بن حريث : أن النبي صلى الله عليه و سلم خطب الناس وعليه عمامة سوداء. رواه مسلم. Pitharo o ‘Amr Bin Hurayth : “Mataana so Nabi (pbuh) na piyangosiyatan iyan so mga tao na tuturban ska niyan sa Turban a Maitm.” Piyanothol o Imam Muslim. عن عباد بن حمزة قال : و إن الملائكة نزلت يوم بدر عليها عمائم صفر . رواه الإمام أحمد قال هذا مرسل صحيح الإسناد. Pitharo Ubbad Bin Hamzah: “Mataana so mga Malaikat na gowani ko makatoron siran sii ko gawii a kiyathidawa sa Badr na kituturban siran sa binaning a mga Turban.” Piyanothol o Imam Ahmad. عن عائشة: أن جبريل عليه السلام أتى النبي صلى الله عليه و سلم على برذون و عليه عمامة طرفها بين كتفيه فسألت النبي صلى الله عليه و سلم فقال :( رأيتيه ذاك جبريل عليه السلام ). رواه الإمام أحمد Pitharo o Aisha (radhiyallahu anha): “miyakauma so Jibreel ko nabi (pbuh) a kokoda ska niyan sa koda ago somosolot sa Turban. Na so ikog o turban iyan na tatayotongn iyan sa pagltan a waga niyan sa tampar sa likod. Na inizaan o Aisha so Nabi (pbuh). na aya pitharo o nabi na: “giyoto a miyailay nga na giyoto so Jibreel”. Piyanothol o Imam Ahmad. عن عبد الرحمن الصنابحي: رأيت أبا بكر يمسح على الخمار. (أي العمامة) رواه ابن المنذر في الأوسط Pitharo o Abdur Rahman Al-Sanabihi (pd ko mga Tabi’een): “miya-ilay akn so Abu Bakr a psapoon iyan so Turban iyan.” Piyanothol o Imam Ibn Al-Mundhir. عن طارق بن شهاب قال : لما قدم عمر الشام تلقته الجنود و عليه إزار و خفان و عمامة... إسناده صحيح. رواه الحاكم Pitharo o Tariq Bin Shihab: “gowani ko makauma so Omar (bin Al-Khattab) sii sa Sham na tiyalabok ska niyan o mga Sondaro (sa Sham). na aya sosolotn o Omar na malong ago dowa a midiyas a panit, ago Tuturban…” piyanothol o Imam Al-Hakim. عن أبي الدرداء قال صلى الله عليه وسلم: (إن الله تعالى وملائكته يصلون على أصحاب العمائم يوم الجمعة) رواه الطبراني. Miyakathitayan ko Abu Darda a pitharo o Nabi (pbuh): “ Mataana so Allah ago so mga malaikat iyan na psalawatan iran so kituturban sii ko gawii a Jama-at.” Piyanothol o Imam Al-Tabarani. عن جابر قال صلى الله عليه وسلم: (ركعتان بعمامة خير من سبعين ركعة بلا عمامة) رواه الديلمي Miyakathitayan ko Jabir a pitharo o Nabi (pbuh): “So dowa raka-at a Sambayang o tao a makasosolot sa Turban na mas mapiya adiso pito polo raka-at a sambayang iyan a diyon makasosolot sa Turban.” Piyanothol o Imam Al-Daylami. قال مهدي بن ميمون : كان الحسن لا يضع العمامة صيفا ولا شتاء إذا خرج إلى الناس. سنده صحيح رواه الإمام محمد بن سعد. Pitharo o Mahdi Bin Maymoon: “Aya dadabiatan o Imam Al-Hasanol Basri na oman lomiyo ko mga tao na mlagid o khakayao a doniya odi na man’n’nggao a doniya na somosolot dn sa Turban.” Piyanothol o Muhammad Bin Sa’d. قال الإمام مالك : قال ربيعة : إني لأجد العمة تزيد في العقل. Pitharo o Imam Malik a pitharo o Rabee’a (guro o Imam malik): “Mataana miyagdam akn a so Turban na ip’phakalantas a Akal.” KATHARO O MGA ULAMA KO PAT A MADHAB KO MIPANTAG KO KASOLOT SA TURBAN قال الإمام الشافعي : و أحب للإمام من حسن الهيئة ما أحب للناس و أكثر منه ، وأحب لو اعتم فإنه كان يقال إن النبي كان يعتم. رواه الإمام البيهقي في معرفة السنن و الآثار. Pitharo o Imam Shafi’i: “So ipkhababaya akn ko Imam sa kapakapiyaa niyan ko kandiditaran iyan na lagid mambo a kipkhababayaa ngo ron ko mga Ma’moom sa kapakapiyaa iran ko kandiditaran iran, na ogayd na so Imam i taralbi a kapakandiditar iyan sa mapiya. So Imam na ipkhababaya akn a kapakaturban iyan ka so nabi (pbuh) na mataana psolot sa Turban.” Piyanothol o Imam Al-Bayhaqi. قال الإمام الماوردي الشافعي : و يستحب له أن يعتم من و جبت عليه الجمعة و يرتدي اقتداء برسول الله صلى الله عليه و سلم. اهـ Pitharo o Imam Al-Mawardi Al-Shafi’i: “Sunnah so katurban ko tao a mapapatoton so sambayang a Jama-at, ago sunnah a kasolot iyan sa kimon a pangingiring iyan ko Nabi (pbuh).” قال الإمام النووي الشافعي: قال أصحابنا : يستحب أن يصلي الرجل في أحسن ثيابه المتيسرة له و يتقمص و يتعمم. اهـ Pitharo o Imam Nawawi Al-Shafii: “Aya katharo o mga pd ami a mga Ulama a moonot ko madhab a Shafi’i na Aya sunnah ko tao igira a psambayang na so kasolota niyan ko mapiya ko mga nditarn iyan, ago so kasolot iyan sa Kimon ago turban.” قال الإمام أبو القاسم هبة الله بن الحسن الطبري اللالكائي الشافعي: و العمامة يمنعون من لبسها و التعمم بها – يعني أهل الذمة – إن العمائم تيجان العرب و عزها على سائر الأمم من سواها ، و لبسها رسول الله صلى الله عليه و سلم و الصحابة من بعده ، فهي لباس العرب قديما و لباس رسول الله صلى الله عليه و سلم و الصحابة فهي لباس الإسلام. Pitharo o Imam Abul Qasim Al-Laalakai Al-Shafi’i: “So Turban na di khapakay iba psolota o mga Kafir. Ka mataana so Turban na sangkad anan o mga Arab ago giyanani mi-oombaw iran ko mga pd a pagtaw. Na so Turban na somiyoloton so Nabi (pbuh) ago somiyoloton so mga Sahaba niyan ka pd anan sa nditarn o mga Arab ko miyauna a masa. Na biyaloy o Nabi so Turban a pd sa nditarn iyan, ago nditarn o mga Sahaba, go nditarn a Kaiislami.” قال الشيخ عبد الله اللحجيي الشافعي منتهى السول ص 432/1 : و العمامة سنة لا سيما للصلاة و بقصد التجمل لأخبار كثيرة فيها. اهـ Pitharo i Shiekh Abdullah Al-Lahji Al-Shafi’i: “So Kasolot sa Turban na Sunnah, bolabaw ron igira a sii ko sambayang…ka tanto ko madakl a hadith a miya-aloy ko mipantag ko kasosonat o Turban.” قال الإمام مالك بن أنس : لاينبغي أن تترك العمائم لقد اعتممت و ما في و جهي شعرة و لقد رأيت في مجلس ربيعة بن أبي عبد الرحمن بضعة و ثلاثين رجلا معتما. قال مالك : ولقد أخبرني عبد العزيز بن المطلب : أنه دخل المسجد ذات يوم بغير عمامة فسبني أبي سبا قبيحا و قال : أتدخل المسجد متحسرا ليس عليك عمامة. سنده صحيح و رواه الخطيب البغدادي. Pitharo o Imam Malik: “Di mapiya iba itarg so kasolot sa Turban, ka sakn na maito ako pn ka da ko pn sompaa sa paras na psolot ako dn sa Turban. adn a Miyailay akn a labi tlo polo a mga mama ko kalilimod o (guro akn a so) Rabi’ah Bin Abi Abdur Rahman a palaya siran dn kituturban. miyatharo pn o Imam Malik: piyanotholan ako o Abdul Aziz Bin Al-Muttalib a pitharo iyan: miyakaisa a gawii na miyakasold ako sa Masjid a daa Turban akn na so kiyailaya rakn i Ama na pimbongtan ako niyan sa aya pitharo iyan rakn na anda manaya i kapsold kasa masjid a dika makatuturban!.” Piyanothol o Imam Al-Khateeb Al-Baghdadi. قال الإمام أبو بكر بن العربي المالكي: العمامة سنة الرأس و عادة الأنبياء و السادة يعني أشراف الناس. اهـ Pitharo o Imam Abu Bakr Bin Al-Arabi Al-Maliki: “So Turban na Sunnah a kandiditaran o Ulo, go sunnah a kandiditaran o mga Nabi ago kandiditaran o mga tao a mga alai pangkatan.” قال الإمام محمد بن الحسن الشيباني الحنفي: ولبس العمائم في الحرب أو غيرها حسن من أمر المسلمين. اهـ راجع شرح السير الكبير. Pitharo o Imam Muhammad Bin Al-Hasan Al-Shaybani Al-Hanafi: “So kasolot sa mga Turban na mlagid o sii ko masa a katidawa anta aka knaba masa a katidawa na Palaya dn anan pd sa mapiya a paparangayan o mga Muslim.” قال الإمام ابن قدامة الحنبلي في المغني : و يستحب أن يعتم و يرتدي لأن النبي صلى الله عليه و سلم كان يفعل ذلك. اهـ Pitharo o Imam Ibn Qudamah Al-Hambali: “ Sunnah ko tao so kasolot sa Turban ago so kasolot iyan sa Kimon ka giyanani psolotn o Nabi (pbuh) a mga nditarn. FATWA A SALAFI KO MIPANTAG KO KASOLOT SA TURBAN Kataya so Fatwa o Morit i Shiekh Bin Baz a si Shiekh Muhammad Al-Shingqeeti a sii miyakagraduate sa Islamic University sa madinah: في شرح زاد المستقنع للشيخ الشنقيطي - حفظه الله السؤال: هل لُبس العمامة من السنن أو من العادات التي كان يفعلها صلى الله عليه وسلم؟ وهل يدخل في ذلك ما يلبسه الناس مما يسمى بـ(الغُتْرة)؟ وهل لِلُبس العمائم وقتٌ للمقيم والمسافر كالخف؟ الجواب: أما لبس العمامة فيعتبر من السُّنَّة، ومَن لبس العمامة وتأسَّى بالنبي صلى الله عليه وسلم فالذي أدركنا عليه أهل العلم رحمة الله عليهم وعليه فتاويهم أنها من السنن، وهذا موجود في كتب العلماء رحمهم الله ، أما بالنسبة للعمامة فإن الإنسان إذا وضعها تأسياً بالنبي صلى الله عليه وسلم فإنه مُثاب، وتعتبر من السنن على هذا الوجه، إذا قصد التأسي بالنبي صلى الله عليه وسلم. أما الإنكار على مَن وضعها، والتشديد عليه أو اعتباره غير مؤتسٍ بالنبي صلى الله عليه وسلم، فقد نبه العلماء على أنه لا يصح للإنسان أن يُلْزِم غيره برأيه. فإذا كنت ترى أن العمامة فَعَلها النبي صلى الله عليه وسلم وتتأسى به بفعلها فلا حرج عليك في ذلك وأنت مأجور. والأصل: التأسي بالنبي صلى الله عليه وسلم حتى يدل الدليل على عدم التأسي، قال تعالى: لَقَدْ كَانَ لَكُمْ فِي رَسُولِ اللَّهِ أُسْوَةٌ حَسَنَةٌ الأحزاب:21]. وقد رأى أنس بن مالك النبي صلى الله عليه وسلم يتتبع الدُّبَّاء في القصعة، قال: (فما زلت أحبها منذ أن رأيته يتتبعها)، فإذا كان هذا في الدُّبَّاء والطعام، فكيف بالهيئة والحال والشارة، ولا شك أنه عليه الصلاة والسلام جعل الله له أكمل الهيئات وأشرفها، وقد ثبت في الحديث: ـ(أن النبي صلى الله عليه وسلم خطب وعليه عمامة سوداء ) كما في الصحيح، صلوات الله وسلامه عليه. فالمقصود: أن من فعلها تأسياً بالنبي صلى الله عليه وسلم فلا يُنْكر عليه، وبعض طلاب العلم الآن ينكرون على بعض من يتأسى بالنبي صلى الله عليه وسلم بوضع العمامة، وهذا لا ينبغي، فإذا كنت ترجح القول بأنها ليست بسنة فلا تُلْزم غيرك ممن يرى التأسي بالنبي صلى الله عليه وسلم، فقد كان الصحابة يتأسون به في الطعام والشراب فضلاً عن الهيئة والشارة. وأما الخلاف بين سنن العادات وسنن العبادات، فهذا مسلك عقلي معروف عند الأصوليين لا يقدح في التأسي، وكون الإنسان يحب أن تكون هيئته كهيئة النبي صلى الله عليه وسلم ويقتدي بالنبي صلى الله عليه وسلم فلا حرج في هذا، إلا في حالة واحدة: وهو أن يكون شيئاً مشتهراً يلفت النظر، أما إذا قصد إحياء سنة النبي صلى الله عليه وسلم فلا حرج، وقد كان الناس إلى عهد قريب، قبل عشرين أو ثلاثين سنة يعرفون هذا، وكانت العمامة موجودة، وكان العلماء يتعممون، وكانوا علماء أجلاء ممن يُشار إليهم بالبنان، وكانوا يحافظون عليها في المواسم تأسياً بالنبي صلى الله عليه وسلم، وإذا ترجح عند الإنسان أنها عادة فلا يُنْكِر على مَن يفعلها تأسياً بالنبي صلى الله عليه وسلم. وقال بعض العلماء: إن لها أوصافاً محمودة، فإنه قل أن تجد إنساناً يتعمم ويتعاطى رذائل الأمور، وقد يوجد بعض السَّفَلة من يفعل هذا؛ وقالوا: إنها كاللحية، فإن الإنسان إذا التحى تجده يتعاطى كمالات الأمور؛ لكن إذا كان حليقاً ربما جارى صغار السن والأحداث في بعض الأمور، أما إذا كان ملتحياً فتجده ينكف ويتورع، ولو وضع العمامة فسيجد لذلك أثراً، فليجرِّب من أراد أن يجرب، فإنه سيبتعد عن سفاسف الأمور، وسيجد من نفسه نوعاً من تعاطي الكمالات؛ لأنه يشعر أنه يخالف الناس بهذه الهيئة، وقلَّ أن تجد الناس ينظرون إلى إنسان تعمم إلا أجلُّوه وشعروا نحوه بالاحترام والتقدير، هذا إذا قصد التأسي بالنبي صلى الله عليه وسلم. أما بالنسبة لهذا الموجود الآن فهذا يعتبر كغطاء، أما أنه عمامة كما كانت على عهد النبي صلى الله عليه وسلم فهذا تخريج إلى الآن لم يتبين وجهه؛ لكن -إن شاء الله- فيه خير، أي: ما دام أنه يستر ويحمل الإنسان على الكمال، أما بالنسبة للأكمل والأفضل فهو ما ذكرناه. والله تعالى أعلم. وأما بالنسبة للتأقيت فقد ذكر بعض العلماء التأقيت، ففي بعض الشروح أنها تتأقت، ومنهم من يقول: إنها تطلق كالجبيرة.)انتهى Aya siyabot sa fatwa anani Shiekh Muhammad Al-Shingqeeti na Sunnah kon so kasolot sa Turban ago pphakakowa sa balas a mapiya so tao a psolot sa Turban a aya niyat iyan na pangingiring iyan ko Nabi (pbuh). OSAYAN KO TOTOB AGO SO MGA DALIL KO KABABALOY NIYAN A SUNNAH Sii ko da tano pn kapangaloya ko mga Dalil o kasolot sa Tutob na alowin tano daan i Arabic term o tutob. Aya Arabic term o Totob na: قلنسوة Qalansowah Na aya maana a Qalansowa ko Arabic Dictionary na: طاقية Taaqiyyah na aya mambo a maana a Taaqiyyah sii ko Maranao-Arabic dictionary na Tutob. Kataya so maana o Qalansowah sii ko mga Arabic dictionary: قلنسوة - قَلَنْسُوَةٌ : جمع : ات ، قَلاَنِسُ . وَضَعَ قَلَنْسُوَةً عَلَى رَأْسِهِ : طَاقِيَةً ، غِطَاء الرَّأْسِ ، أَشْكَالُهَا مُتَنَوِّعَةٌ حَسَبَ الْمَنَاطِقِ . تَعْلُو رُؤُوسَهُنَّ قَلَنْسُوَاتٌ مُلَوَّنَةٌ عَلَى شَكْلِ أَسْنِمَةِ البُخْثِ . - أحمد التوفيق - المعجم: الغني القَلَنْسُوَةُ - قَلَنْسُوَةُ : القَلَنْسُوَةُ : لباسٌ للرأْس مختلف الأَنواع والأَشكال . والجمع : قلانسُ ، وقلانيس ، وقَلاَسٍ ، وقَلاسِيّ .المعجم: المعجم الوسيط Misabap san na so Tutob odi na Gura na aya Term iyan sa Arabic na Qalansowah (Taaqiyyah). MGA DALIL KO KASOLOT SA TUTOB عن ابن عمر ، قال : كان رسول الله صلى الله عليه وسلم يلبس قلنسوة بيضاء . رواه الطبراني. راجع (إتحاف الخيرة المهرة بزوائد المسانيد) و . (مجمع الزوائد ومنبع الفوائد). Miyakathitayan ko Ibni Omar -Radhiyallahu anhuma- a pitharo iyan: “Aya olaola o Nabi (pbuh) na psolot sa Tutob a Maputi.” Piyanothol o Imam Tabarani. قال خالد بن الوليد- رضي الله عنه -: اعتمرنا مع رسول الله - صلى الله عليه وسلم - في عمرة اعتمرها فحلق شعره فسبقت إلى الناصية فأخذتها فاتخذت قلنسوة فجعلتها في مقدم القلنسوة. فما وجهت في وجه إلا فتح لي .رواه أبو يعلى بسند صحيح. راجع (إتحاف الخيرة المهرة بزوائد المسانيد). Pitharo o Khalid Bin Waleed (Radhiyallahu anhu): “miyag-umra kami a pd ami so Nabi (pbuh) na sii ko kiyapagopao o Nabi (pbuh) na sakn i miyauna makakowa ko Bok o Nabi a poon ko ombonombonan iyan na oriyan iyan na inililip akn a bok oto o Nabi ko tampar sa onaan o Tutob akn na omani tmowan (kathidawa) a pkhapdan rakn a masosolot akn a giyai a tutob akn a milililipon so Bok o nabi na p’phakadaagn ako o Allah.” Piyanothol o Imam Abu Ya’la. عن عائشة: (كان - صلى الله عليه وسلم - يلبس قلنسوة بيضاء لاطئة)، أي لاصقة برأسه غير مقبية ، (إتحاف القاري بدرر البخاري). Pitharo o Aisha (Radhiyallahu anha): “Aya olaola o nabi (pbuh) na psolot sa tutob a maninit.” قال الإمام إسماعيل حقي البروسوي الحنفي في تفسير حقي: وقد ثبت أيضا أن واحدا من آل فرعون كان يلبس قلنسوة مثل قلنسوة موسى عليه السلام ويسخر منه وقد نجاه الله تعالى من الغرق فى بحر القلزم بمجرد تشبهه الصوري ولو تاب من جنايته لنجا من عذاب الدارين.اهـ Pitharo o Imam Ismael Haqqi Al-hanafi: “sabnar a miyapanothol a adn a Sakatao a mama a pd ko mga pamiliya o Fir’aun a p’phananayanan iyan so katutob o Nabiyullah Moosa . na minsan pn a giyoto a mama na Rarastaan iyan so Moosa na aya inibalason o Allah sa kapphananayani niyan ko katutob o Moosa na da ska niyan pda o Allah ko mga tao a miyald sa Ragat a Qolzom ka sabap bo oto ko kap’phananayani niyan ko kandiditaran o Moosa. Na opama ka mithaubat a mama oto na phakalidas ska niyan ko kasiksaan ko Doniya ago Akirat.” عن ابن عمر : أنه كان إذا مسح رأسه رفع القلنسوة و مسح مقدم رأسه. رواه الدار قطني. إسناده صحيح. So Ibn Omar (Radhiyallahu anhuma) na igira a sapoon iyan a ulo niyan na ip’poro iyan daan so tutob iyan na go niyan bo sapowa a ulo niyan.” Piyanothol o Imam Addar Qutni. عن أم نهار قالت: كان أنس بن مالك يمر بنا في كل جمعة على برذون عليه قلنسوة لاطية. إسناده صحيح. Pitharo o Ummu Nahar: “aya olaola o Anas Bin Malik (Radhiyallahu anhu) na oman jama-at na somagad rkami a kukoda ska niyan ago sumosolot sa Tutob.” عن سعيد بن أبي هند قال: رأيت على علي بن حسين قلنسوة بيضاء لاطئة. إسناده حسن . ورواه أبو بكر بن أبي شيبة. Pitharo o Saeed Bin Abi Hind: “Miyailay akn so Ali Bin Husain a tutob sa maputi a Tutob a maninit.” Piyanothol o Abu Bakr Bin Abi Shaybah. قال الخزاعي : كان مالك بن أنس إذا أراد أن يخرج ليحدث توضأ وضوءه للصلاة و لبس أحسن ثيابه و لبس قلنسوة و مشط لحيته فقيل له في ذلك؟ فقال : أوقر به حديث رسول الله صلى الله عليه و سلم. سنده حسن. Pitharo o Al-Khuzai: “Aya olaola o Imam Malik na igira a mbatiyaan iyan ko mga tao so hadith o nabi (pbuh) na daan a gimagabdas, go psolot ko mapiya ko mga nditarn iyan, go psolot sa Tutob, go psaldayin iyan a Sompa iyan. Na iniizaon o ino niyan oto psowaa? Na aya inismbag iyan na: aya sabap a kapsowaa ko roo na pada adat akn ko Hadith o nabi (pbuh). MGA KATHARO O MGA ULAMA KO PAT A MADHAB MIPANTAG KO KATUTOB قال الإمام محمد الكوثري الحنفي في مقالاته ص 136: ولذا ترى أن أهل المذاهب مجمعين على استحباب لبس القلنسوة و الرداء و الإزار في الصلاة.اهـ Pitharo o Imam Muhammad Al-Kauthari Al-hanafi: “giyoto i Sabap a mataana so mga ulama ko (pat a) mga madhab na miyaompong siran ko kababaloy a Sunnah o kasolot sa Tutob ago kimon ago Malong sii ko sambayang.” قال الإمام أبو بكر ابن العربي المالكي في كتاب عارضة الأحوذي ص 242/7: القلنسوة من لباس الأنبياء و الصالحين تصون الرأس و تمكن العمامة و هي من السنة. اهـ Pitharo o Imam Abu bakr Ibnul Arabi Al-Maliki: “So Tutob na pd anan ko kandiditaran o mga Nabi, go kandiditaran o mga tao a mga Salih. So Tutob na pkharnding iyan so ulo, go mapphakambkn iyan so Turban ko ulo, ago pd sa Sunnah.” قال الإمام ابن حجر الهيتمي الشافعي: ولا بأس بلبس القلنسوة اللاطئة و المرتفعة المضربة و غيرها تحت العمامة و بلا عمامة لأن كل ذلك جاء عنه صلى الله عليه و سلم. اهـ Pitharo o Imam Ibn Hajar Al-Haytamie Al-Shafi’i: “Daa moshkila ko kasolot o Tao sa tutob a maito ago tutob a mapuro ago so salakaw san a raks a sumiyolot ska niyan sa Turban odi na aya bo a siyulot iyan na tutob bo na dadn a Moshkila san ka palaya dn anan (sunnah ka) miyanggalbk o Nabi (pbuh). قال الإمام ابن القيم الجوزية الحنبلي : كانت له عمامة تسمى السحاب كساها عليا و كان يلبسها و يلبس تحتها القلنسوة. و كان يلبس القلنسوة بغير عمامة و يلبس العمامة بغير قلنسوة. اهـ Pitharo o Imam Ibn Al-Qayyem Al-hambali: “So Nabi (pbuh) na adn a Turban iyan a iningaranan iyan sa “Sahab” na piyakiturban iyan ko Ali. Na psolotn oto o Nabi igira a makatutotob, ago igira kowan na aya bo a psolotn o Nabi (pbuh) na Tutob bo a dadn a baon Turban, odi na Turban bo na dadn a baon Tutob.” FATWA A SALAFI/WAHABI KO MIPANTAG KO KASOLOT SA TUTOB: قال الشيخ مرعي بن أحمد الحلكي في كتاب شد العزائم في اتخاذ العمائم ص 160 :ولبس القلانس مستحب و مندوب لأنه لبس حسن موافق للباس أهل الإسلام و قد لبسها رسول الله صلى الله عليه و سلم و أصحابه و من بعدهم. اهـ Pitharo i Shiekh Mar’e Bin Ahmad Al-Halki: “so Kasolot sa Tutob na Sunnah, sabap ko kababaloy niyan a mapiya a nditarn a maka-aayon ko nditarn o mga Muslim. ago sabnar a so Nabi (pbuh) na mitutob ago so mga Sahaba niyan na miyamanolot siran sa Tutob ago so miyamakatundog kiran.” Kataya pn so Fatwa o Morit i Shiekh Al-bani a si Shiekh Mashoor Hasan Ali Sulaiman: من فتاوى الشيخ مشهور حسن آل سلمان (من تلاميذ الشيخ الألباني). السؤال 428: ما هو حكم لبس القلنسوة؟ الجواب: القلنسوة كان يلبسها النبي صلى الله عليه وسلم، والهدي العملي في عصر النبي صلى الله عليه وسلم وصحبه، بل يبقى هذا الإسناد متصلاً صحيح النسبة إلى عصر أجدادنا، فكانوا يعتبرون من مشى كاشف رأسه فاسقاً، حتى أنهم غالوا في كشف الرأس، فكان الواحد لا يصلي خلف إمام كاشف رأسه، وهذا غلو لكن السنة العملية للنبي صلى الله عليه وسلم، وصحبه ستر الرأس. له صور ثلاثة كان يفعلها النبي صلى الله عليه وسلم ، وهي القلنسوة، أو بالعمامة فوق القلنسوة، أو بالعمامة دون القلنسوة. فستر الرأس أحب إلى الله من كشفه . وكان من عادة المشارقة أنه من المروئات، وكانوا يعتبرون حاسر الرأس مخروم المروءة، خلافاً للمغاربة، فإنهم كانوا يكشفون رؤوسهم. وفي كتاب السير للذهبي في ترجمة بعض المغاربة قال : وكان يسير في الشارع حاسر الرأس. وهذا الكلام دلالة على ندرته. ومذكور في ترجمة القرطبي المفسر : كان يلبس طاقية تواضعاً. وكشف الرأس ليس حراماً، والصلاة به صحيحة، لكن الأحب إلى الله الستر، والله أعلم. شبكة المنهاج الإسلامية almenhaj.net Kataya so mga gona a siyabot sa giyanan a fatwa i Shiekh Mashoor Hasan Ali Sulaiman: 1- So katutob na sunnah ka pinggalbk o Nabi ago so mga Sahaba niyan. 2- So tao a di ptutob ka thatampaulolowa na iniitong sa Fasiq o miyangauuna a mga Muslim. 3- So kasasapngi o tao ko Ulo niyan sa datar o Tutob na aya pkhababayaan o Allah adiso tao a thatampaulolowa. MGA MAS-ALAH KO TURBAN AGO TUTOB 1- PIRAI KATAS O TURBAN O NABI (PBUH)? Aya kabasa o mga ulama tano na daa hadith a Sahih ibaon miya-aloy so titho a katas o Turban o nabi (pbuh). Na ogayd na aya miya-aloy o Imam Nawawi na pito ka Hasta (432.901 centimeters) a katas o Turban, taman dn sa sapolo ago dowa ka hasta. 2- TONAI KOKOMAN O TURBAN A ADN A IKOG IYAN AGO SO TURBAN A DA IKOG IYAN? So Kasolot sa Turban a adn a ikog iyan ago so Turban a da ikog iyan na Palaya dn anan Mapapakay. قال الإمام ابن حجر الهيتمي الشافعي: و أما العذبة فقد صح عنه صلى الله عليه و سلم فعلها و صح عنه تركها فمن ثم لم يكن في تركها حرج ، و إذا فعلها فإن شاء أسدلها أمامه بين يديه أم بين كتفيه لأنه جاء عنه صلى الله عليه و سلم كل من هذين. اهـ Pitharo o Imam Ibn Hajar Al-Haytami Al-Shafi’i: “so katagoi sa ikog ko Turban na miyanggolaola anan o Nabi, go miyanggulaola o nabi a da niyan dn tagoi sa ikog so Turban iyan. Misabap san na so katurban sa turban ada ikog iyan na dadn a Moshkila san. Na opama ka turban so Tao sa adn a ikog iyan na khapakay a sii niyan tayothonga so ikog o Turban iyan sa rarb iyan odi na sa likod iyan ka palaya dn anan miyanggalbk o Nabi (pbuh). 3- PIRAI KATAS A MBALOWIN A IKOG O TURBAN? Aya sunnah na di maminos so katas o ikog o Turban sa pat ka tindoro na di pman kalawanan so isa ka Hasta (61.834 centimeters). Sa aya mapiya a katas iyan na sarangkao o Manosiya. Ka so kapakatasaon ka kasobraan iyan so isa ka hasta na khaolog sa Makrooh. Na opama ka aya niyat o tao sa kiyapakatasa niyan ko Turban iyan ka kiyasubraan so isaka hasta na kapanakabor a niyat iyanon na miyaolog sa Haram. na oda a niyat iyanon a kapanakabor na miyaolog sa Makrooh. 4- TONAI MAPIYA A WARNA O TURBAN AGO TUTOB? Apiya antonaa dn a Warna o turban ago tutob ka maitm odi na maputi odi na gadong, odi na mariga, odi na binaning na palaya dn mapapakay. na ogayd na aya makallbi a warna iyan na maputi na go ron bo tomalondog so gadong ago maitm ago so mga pd a warna. 5- TONAI KOKOMAN O SAMBAYANG O TAO ADI MAKASOSOLOT SA TURBAN ODI NA TUTOB KA THATAMPAULOLOWA? Aya kokoman o sambayang o tao a thatampaulolowa na Makrooh!. قال الإمام محمد الكوثري الحنفي في مقالاته ص 136: ولذا ترى أن أهل المذاهب مجمعين على استحباب لبس القلنسوة و الرداء و الإزار في الصلاة.اهـ Pitharo o Imam Muhammad Al-Kauthari Al-hanafi: “giyoto i Sabap a mataana so mga ulama ko (pat a) mga madhab na miyaompong siran ko kababaloy a Sunnah o kasolot sa Tutob ago kimon ago Malong sii ko sambayang.” قال الإمام محمد الكوثري الحنفي في مقالاته ص 135: أما صلاة المصلي و هو حاسر الرأس من غير عذر فصحيحة إذا كانت مستجمعة للشروط و الأركان لكنها خلاف السنة المتوارثة. اهـ Pitharo o Imam Muhammad Al-Kauthari: “So mipantag ko sambayang o tao a tatampaulolowa ada pman a Ojor iyan sa kathatampaulolowa iyan na Sahih dn so sambayang iyan o mambo o mininggolalan iyan so mga Sharat o sambayang ago so mga Rokon iyan, na ogayd na aya dn a kokoman o Sambayang iyan na masosopak iyan so okit a Sunnah (a kiyasambayang o Nabi (pbuh) a sasapngan iyan a ulo nyan sa turban odi na totob). Si Shiekh Al-Bani a mala a ulama sa hadith o mga bangsa tano a mga Salafi/wahabi na kiyokom iyan sa Makrooh so sambayang o Tao a tatampaulolowa, ago kiyokom iyan sa Bid’ah kon so katampaulolowa. Kataya so Fatwa i Shiekh Al-Bani: والذي أراه في هذه المسألة أن الصلاة حاسر الرأس مكروهة ذلك أنه من المسلم به استحباب دخول المسلم في الصلاة في أكمل هيئة إسلامية للحديث المتقدم في الكتاب : . . فإن الله أحق أن يتزين له وليس من الهيئة الحسنة في عرف السلف اعتياد حسر الرأس والسير كذلك في الطرقات والدخول كذلك في أماكن العبادات، بل هذه عادة أجنبية تسربت إلى كثير من البلاد الإسلامية حينما دخلها الكفار وجلبوا إليها عاداتهم الفاسدة فقلدهم المسلمون فيها فأضاعوا بها وبأمثالها من التقاليد شخصيتهم الإسلامية فهذا العرض الطارئ لا يصلح أن يكون مسوغا لمخالفة العرف الإسلامي السابق ولا اتخاذه حجة لجواز الدخول في الصلاة حاسر الرأس .وأما استدلال بعض إخواننا في مصر على جوازه قياسا على حسر المحرم في الحج فمن أبطل قياس قرأته عن هؤلاء الإخوان كيف والحسر في الحج شعيرة إسلامية ومن مناسكه التي لا تشاركه فيها عبادة أخرى ولو كان القياس المذكور صحيحا للزم القول بوجوب الحسر في الصلاة لأنه واجب في الحج وهذا إلزام لا انفكاك لهم عنه إلا بالرجوع عن القياس المذكور ولعلهم يفعلون وكذلك استدلاله بحديث علي مرفوعا : ائتوا المساجد حسرا ومعصبين فإن العمائم تيجان المسلمين استدلال واه لأن الحديث ضعيف جدا أعتقد أنه موضوع لأنه من رواية ميسرة بن عبد ربه وهو وضاع باعترافه وقال العراقي : ـ متروك وقال المناوي في شرح الجامع الصغير : ومن ثم رمز المؤلف لضعفه لكن يشهد له ما رواه ابن عساكر بلفظ : ائتوا المساجد حسرا ومقنعين فإن ذلك من سيما المسلمين قلت : لم يسق المناوي إسناده لينظر فيه وهل يصلح شاهدا لهذا الحديث الموضوع أم لا ؟ وجملة القول أنه حديث ضعيف جدا على أقل الأحوال فالاستدلال به غير جائز والسكوت عنه إثم ثم تبين لي أن الحديث بلفظيه عند ابن عدي من طريق ذاك الوضاع ومن طريقه عند ابن عساكر باللفظ الآخر أورده السيوطي في الجامع الصغير باللفظ الأول من رواية ابن عدي وفي الجامع الكبير باللفظ الآخر من رواية ابن عدي وابن عساكر فتوهم المناوي بأنه حديث آخر بإسناد آخر فجعله شاهدا للأول ومن الظاهر أنه لم يقف على إسناد ابن عساكر وإلا لم يقع منه هذا الخلط والخبط الذي قلدته فيه لجنة تحقيق الجامع الكبير بمجمع البحوث الإسلامية في مصر ولو فرضنا أن اللفظ الثاني سالم من مثل هذا الوضاع فهو صلح هذا للأول لأن الشاهد لا ينفع في الموضوع بل ولا في الضعيف جدا وقد ذكر المناوي نفسه نحو هذا في غير هذا الحديث فجل من لا ينسى والحديث قد خرجته في الضعيفة ـ ـ( 1296 ) وأما استحباب الحسر بنية الخشوع فابتداع حكم في الدين لا دليل عليه إلا الرأي ولو كان حقا لفعله رسول الله صلى الله عليه و سلم ولو فعله لنقل عنه وإذ لم ينقل عنه دل ذلك أنه بدعة فاحذرها ومما سلف تعلم أن نفي المؤلف ورود دليل بأفضلية تغطية الرأس في الصلاة ليس صوابا على إطلاقه إلا إن كان يريد دليلا خاصا فهو مسلم ولكنه لا ينفي ورود الدليل العام على ما بيناه آنفا وهو التزين للصلاة بالزي الإسلامي المعروف من قبل هذا العصر والدليل العام حجة عند الجميع عند عدم المعارض.فتأمل . اهـ من كتاب تمام المنة. Aya siyabot sa fatwa anani Shiekh Al-Bani na Makrooh so sambayang o tao a thatampaulolowa, go kiyokom iyan so kathampaulolowa sa adat kon anan o mga kafir a lomiyapay ko ingd o mga Muslim. ago kiyokom iyan sa bid’ah so kathampaulolowa a raks a inisogo iyan a kapananggilai ko kathampaulolowa. Kataya pn so Fatwa o Morit i Shiekh Bin Baz a si Shiekh Abdullah Jibreen: فضيلة الشيخ عبد الله بن عبد الرحمن بن جبرين السؤال: هل تجب تغطية الرأس في الصلاة فقد كنت في إحدى الدول الإسلامية واستنكروا علي عدم تغطية رأسي عند الصلاة؟ رقم الفتوى: 10005. الجواب:لا يلزم ذلك في الصلاة، فالرأس ليس من العورة، ولكن الأفضل والأكمل تغطية الرأس في الصلاة وخارجها، وقد روي في بعض الأحاديث: إيتوا المساجد حسرا ومعممين، فإن العمائم تيجان العرب فالعمامة عنوان عند العرب قبل الإسلام وبعده، فهي من كمال الزينة وتمام اللباس السائر الذي يجمل المظهر ويزين الرجل، ثم إن كل دولة وكل قطر لهم عاداتهم واصطلاحاتهم، فهناك من يستنكر منه أن يخرج حاسرا بين الناس ويلفت الأنظار بهذا المظهر المزري المستنكر، وهناك دول تقتصر على القلانس فقط ويقل عندهم لبس العمائم، وهناك دول يستنكر عندهم من يتعمم بل كلهم أو جلهم حسر الرؤوس، فلذلك تكون العمامة من العادات، لكن لما كان الغالب على الصحابة زمن النبي صلى الله عليه وسلم التعمم، وكان هو أيضا لا يخرج حاسرا إلا نادرا، كان الأفضل والأكمل التعمم مطلقا. والله أعلم. Aya siyabot sa Fatwa anani Shiekh Jibreen na mlagid o sii ko sold o sambayang anta aka sii ko liyo o sambayang na aya kon a makallbi ko tao na so kasasapngi niyan sa ulo niyan sa lagid o Turban. GOGODAN KO KASOLOT SA KIMON PAKAIZA: TONAI SUNNAH A PKHABABAYAAN O NABI (PBUH) A BANGKALA/NDITARN? Aya miya-aloy sa Hadith a pkhababayaan o Nabi (pbuh) a bangkala na Qamees (قميص ). عن أم سلمة قالت: كان أحب الثياب إلى النبي صلى الله عليه و سلم القميص. رواه أبو داود Pitharo o Ummu Salamah: “Aya pkhababayaan o Nabi (pbuh) a bangkala na Qamees.” Piyanothol o Abu Dawood. Aya pmbtowan sa Qamees na giyanan dn so pmbtowan tano sa masa imanto a mga mranao sa term a Kimon. Aya midadaptar ko kitab a “Muntaha Al-Sool” page 448 – 451 a kitab i Shiekh Abdullah Al-Lahjie na aya kon a ropaan o Qamees (kimon) o nabi (pbuh) Na sii matatago so abri niyan a pthagoanon sa batawi sii sa rarb, na aya diyangka a katas o mbala a barokan iyan na taman ko mga boko a lima, ago aya katas iyan sa baba na sii ko look o pamosoan a ai. sa opama ka kaomani anan sa katas na aya importante na di niyan kasapngan so mbala a Boko a ai.. Na ilayn tano man a giyai a pmbtowan tano a mga mranao sa Kimon sa masa tano aya imanto ka mlagid o kimon a Saudi, odi na kimon a Pakistani, odi na kimon a Malaysia odi na kimon a Misri sa asar ka kimon a sii poon ko ingd a Muslim na ilayn tano man ka sii dn mararani so ropaan iyan sa giyanan a miya-aloy tano a Qamees a pkhababayaan o Nabi (pbuh) a bangkala iyan!. Na giyanan i sabap a kiyapakasold sa sunnah a giyai a pmbtowan tano sa kimon sa masa tano aya ka sabap ko miyakaranirani ko Ropaan o Qamees (kimon) o Nabi (pbuh), ka aya miya-aloy o mga Ulama a Qaidah (Islamic basis) na: ما قارب الشيء أعطي حكمه Maana: “sadn sa kapakararani o Shai ko miplagid iyan a Shai na miyakandatar siran sa kokoman.” na sabap ko so pmbtowan tano sa mga kimon sa giyai a masa tano na miplagid dn sa ropaan o Qamees (kimon) o Nabi (pbuh) odi na miyakaranirani ron sa ropaan na misabap san na miyakowa niyan mambo so kokoman o Qamees o Nabi (pbuh) na miyaolog mambo sa Sunnah. Sa aya mambo a Sharat a kakhaolog iyan sa Sunnah na sii ko masa a kapnditaraon o Muslim na aya mapniyat iyan na babaya iyan ko nabi (pbuh) ago pangingiring iyan ko kandiditaran iyan. Kataya so fatwa o mga ulama sa Islamweb ko mipantag ko kasolot sa Kimon: قال مركز الفتوى (إسلام ويب ) : ومن لبس القميص تأسيا بالنبي صلى الله عليه وسلم فهو مأجور إن شاء الله .... اهـ fatwa.islamweb.net/fatwa/index.php?page=showfatwa&Option=FatwaId&Id=110129 Maana: “Sadn sa Muslim a bangkala sa Kimon a aya antap iyanon na pangingiring iyan ko Nabi (pbuh) na p’phakakowa sa balas a mapiya...”. PAKAIZA: DIBA INISAPAR O NABI (PBUH) SO KANDITAR SA NDITARN A SHOHRA, NA SO KIMON BA PD SA NDITARN A SHOHRA? Smbag: Aya paka-aantapan ko nditarn a Shohra na giyanan so nditarn a aya kiyasolotaon o tao na kapanakabor ago dipn maka-aayon ko kandiditaran a kaiislami, na anda dn mambo i kasolotaon o tao na pkhasasalakawanon so mga tao!. Na makaliliyo san so Kimon ka so kimon na pd anan ko kandiditaran a kaiislami ka giyanan i pkhababayaan o Nabi a bangkala iyan, ago liyo roo pn na miya-popular dn ko mga ingd ko doniya a basta a Kimon a Saudi, odi na kimon a Pakistani odi na kimon a Malaysia na miyakilala dn a kandiditaran a Muslim. maana knabaon pn pkhatkawi so mga tao ka kiyalayaman iran a so Kimon na kandiditaran a Muslim. Kataya so fatwa o mga ulama sa Islamweb ko mipantag san: قال مركز الفتوى (إسلام ويب ) : فلبس القميص ليس داخلا في لباس الشهرة. اهـ Maana: “So kasolot sa Kimon na knaba makasosold ko nditarn a Shohra.” Misabap san na miyakarinayag rktano a giyoto bs a pagari tano a Salafi a aya kpit iyan na da niyan itongn iba sunnah so Turban ago Tutob ago kimon na sabnar a miyasopak iyan so mga Hadith o Nabi (pbuh) ago miyasopak iyan so mga katharo o mga Ulama ko pat a Madhab, ago aya mala a miyasopak iyan na so mga fatwa o mga Ulama iyan a mga Salafi sa kiniitongn iran ko Turban ago Tutob ago kimon a pd sa Sunnah!. Kataya so isa ko mga kimon o Nabi (pbuh) a miyasiyap a uttoman Empire a siran so miyakalabi 600 years a kiyandatui iran sa Makkah ago Madinah ago so mga pd a ingd sa Doniya: و صلى الله على سيدنا محمد كما ذكره الذاكرون و غفل عن ذكره الغافلون. Inisorat i SHIEKH AMINOLLAH “Abu Daniyal” MIMBALA BATUA COLLEGE OF JUDICIAL STUDIES AND THE REGULATIONS UMM AL-QURA UNIVERSITY – MAKKAH, KSA. Reference: 1– مقالات الكوثري - للإمام محمد زاهد الكوثري الحنفي. 2- شد العزائم في اتخاذ العمائم – للشيخ أبي محمد مرعي بن أحمد الحلكي. 3- منتهى السول على وسائل الوصول إلى شمائل الرسول – للشيخ عبد الله اللحجي الشافعي. 4- الوجيز في أصول الفقه الإسلامي - للشيخ محمد مصطفى الزحيلي.
Posted on: Sat, 09 Nov 2013 05:46:40 +0000

Trending Topics



Recently Viewed Topics




© 2015