Vem ska väcka de ofrälsta när de kristna sover? Det blir ingen väckelse bland de ofrälsta förrän det händer något bland de troende. Väckelsen måste börja med dem som bekänner sig vara kristna. När Jesus kommer så hämtar han inte en enda kyrka och inte ett enda samfund. Han hämtar de människor som tillhör honom. I stället för att förbereda sig för att möta Jesus när han kommer, så använder de tiden till underhållning med sång och musik och kyrkkaffe. Predikanterna är snälla och talar som om allt står väl till. Vad de gör i kyrkan är en verksamhet som går på tomgång. Ingenting blir uträttat för Guds rike. De har inte fler medlemmar nu än de hade för 20 eller 30 år sen. Kyrkorna är djävulens redskap till att hålla människor bundna i religiöst slaveri och hindra dem från att förstå Guds ord. På apostlarnas tid fanns ingen kyrka, och därför så finns inte ordet "kyrka" någonstans i Bibeln. Ända sedan det stora avfallet skedde för mycket länge sen och de första kyrkorna blev till, 2 Tess. 2:3, så har Guds folk levt i slaveri under Satans kyrkor och samfund. Kyrkorna har hela tiden tjänat djävulen, men låtsas vara Guds tjänare och representanter. Kyrkorna har aldrig varit några Guds församlingar eller Guds tempel. De har redan från början varit skökoväsen. De har kommit till genom religiös otukt. Man blandar Guds ord med onda andars läror, och så uppstår nya kyrkor. Beträffande Guds församling och kyrkan, så är det inte bara någon spetsfundighet om vilken benämning vi ska använda. Det är en verklig skillnad mellan Kristi kropp och kyrkan. Av kyrkans frukt ska vi känna igen kyrkan och det falska prästerskapet. Matt. 7:15-20. Av kyrkans gärningar ska vi känna kyrkan. Den katolska kyrkan har förföljt, torterat och mördat många miljoner kristna. Detta är ett välkänt faktum. Hur kan ett gott träd bära en så ond frukt? Vi måste veta att en kyrka kan inte vara detsamma som en Guds församling. Om vi använder samma benämning "kyrka" på mördaren som på mordoffret, hur kan vi då veta vad som menas när någon säger " kyrkan"? Frikyrkorna är inte heller oskyldiga. De har förstört och gjort slut på den väckelse i vilken de själva en gång bildades. Genom att splittra upp de troende i många kyrkor och samfund har djävulen hindrat människor att komma till tro på Jesus Enligt Satans falska församlingslära så ska det inte bli några människor frälsta. Detta är ju hans mening. Och denna falska lära har man predikat hela tiden i frikyrkorna. Och så undrar både predikanter och övriga medlemmar varför inte Gud sänder väckelse. Det är som en sluten cirkel. De ber till Gud om väckelse, men när väckelsen kommer, då vill de inte ha den. Och så fortsätter de med att be Gud om väckelse. I Bibelkommissionens falska bibel från 1981 står det i Kol. 1:18, "Och han (Kristus) är huvudet för kroppen, för kyrkan..." Och i Ef. 5:23-24 står det, "Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud — han som också är frälsare för denna sin kropp. Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus, så skall också kvinnorna i allt underordna sig sina män. Detta är ju lögn! Kyrkan är inte underordnad Kristus, och har aldrig varit det. Kyrkans huvud är ju påven, den svarte påven, och djävulen. Djävulen är den verklige kyrkofadern. Bibelöversättarna gör ingen åtskillnad mellan Guds församling och Satans kyrka. I den engelska Bibeln KJV är det samma fel. Kyrkorna är företag som är helt och hållet inriktade på att producera avfall. De har hållit på i århundraden med en religiös miljöförstöring, och de har smutsat ner hela jorden med sitt religiösa avfallsutsläpp. Och de flesta av dem som bekänner sig vara kristna är så fullproppade av kyrkornas religiösa dynga, så de kan inte ta emot Guds ord. Gud är kärleken Men Guds kärlek hindrar oss inte från att studera Guds ord Somliga har en sorts kärlek och gemenskap som inte tål ljuset från Guds ord. När man nämner något om kyrkor och samfund, och jämför med vad Bibeln lär om Guds församling, då uppstår ett märkligt fenomen. Många blir rädda och nervösa och påpekar att vi ska älska församlingen och inte döma och kritisera. Men vad är det som de uppfattar som kritik? Det är Guds ord! "Om vi vandrar i ljuset, såsom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons blod renar oss från all synd." 1 Joh. 1:7. Men de flesta av dem som bekänner sig som kristna vandrar inte i ljuset. De vandrar i kyrkornas andliga mörker, och är ljusskygga. Så fort man nämner något om kyrkor och samfund, och jämför med vad Bibeln lär om Guds församling, då kommer den där falska kärleken fram. När man vill studera vad Bibeln lär om Guds församling, då säger de att man dömer och kritiserar. Vad är det för sorts kärlek och gemenskap som vill hindra oss att studera Guds ord? I stället för att bevara Andens enhet genom fridens band enligt Ef. 4:3, så vill de bevara splittringen och hålla oss kristna bundna till kyrkor och samfund. De försvarar kyrkor och samfund och fördömer sanningen. Har detta något med Kristi kärlek att göra? Gud är kärleken, men Guds kärlek hindrar oss inte från att studera Guds ord. Har du verkligen kämpat i bön inför Herren för att få reda på sanningen om Guds församling? Detta har varit mitt ständiga böneämne i mer än 40 år. Vad jag har skrivit om kyrkor och samfund och om Guds församling, det är bibelstudie och bönesvar, och inte kritik. Det här kan ingen ärlig människa ta anstöt av eller bli sårad av. Endast kärleken till Guds ord kan bryta ned partimurar och klara upp meningsmotsättningar mellan oss kristna. Men den som inte älskar Guds ord kan inte heller älska Jesus, för han är Guds ord. Joh. 1:1-14. Upp. 19:13. Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas inte, kärleken förhäver sig inte, den uppblåses inte. Den skickar sig inte ohöviskt, den söker inte sitt, den förtörnas inte, den hyser inte agg för en oförrätts skull. Den gläder sig inte över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. 1 Kor. 13:4-6. Den stora skökans falska kärlek har rakt motsatta egenskaper. Där finns otålighet, vrånghet och avundsjuka. Skökokärleken är ohövisk och söker sitt. Den vill slå vakt om den egna kyrkan, det egna samfundet. Den är ett hinder för Guds församlings upprättelse och uppbyggelse. Den är misstänksam och hyser agg för förmenta oförrätter. Den har inte sin glädje i sanningen, utan i orättfärdighet undertrycker den sanningen och kräver att människor ska följa kyrkotraditioner och människoläror istället för att lyda Guds ord. Om man måste tiga med vissa bibelsanningar "för kärlekens skull" och för att inte störa gemenskapen, då är det inte en kristen kärlek eller gemenskap. Den kristna gemenskapen blir starkare ju mer radikalt Guds ord förkunnas. Guds ord lär att vi ska förlåta och älska varandra, men vi behöver inte förlåta och älska Satan och försvara hans falska läror. . Döm rätt Döm inte, på det att ni inte må bli dömda; ty med den dom varmed ni dömer ska ni bli dömda, och med det mått som ni mäter med skall ock mätas åt er. Matt. 7:1-2. Jesus menar naturligtvis inte att vi helt ska avstå från att döma. Många gånger måste vi döma för att inte själva bli insnärjda i falska läror. Om vi har blivit indragna i en falsk lära så kan vi ta oss ur den och komma rätt genom att studera Guds ord i Bibeln, och göra en bedömning om vad som är rätt och fel, sanning och lögn. "Ta er till vara för falska profeter, som kommer till er i fårakläder, men invärtes är rovlystna vargar." Matt. 7:15. Hur kan vi ta oss tillvara för falska profeter om vi inte får döma dem efter deras ord? Om vi inte jämför deras förkunnelse med Bibeln och dömer dem med hjälp av Guds ord, hur kan vi då veta att de är falska? Jesus befaller oss att döma. "Döm inte efter skenet, utan döm en rätt dom." Joh. 7:24. "Varför låter ni inte ert eget inre döma om vad rätt är?" Luk. 12:57. Paulus skriver i 1 Kor. 6:2-3, "Vet ni då inte att de heliga ska döma världen? Men om nu ni ska sitta till doms över världen, är ni då inte goda nog att döma i helt ringa mål? Ni vet ju att vi ska döma änglar; hur mycket mer bör vi inte då kunna döma i timliga ting?" Jesus berömde Simon i Lukas 7:43 för att han dömde rätt. De som är mest ivriga att hänvisa till Matt. 7:1-2, och talar om att man inte ska döma, de är själva kvicka till att döma. De gör just detta som Jesus i detta bibelord säger att vi inte ska göra. De fäller orättfärdiga domar utan hänsyn till vad Guds ord säger. I stället för att ha Guds ord som grund för sin bedömning, så har de en falsk lära, och sina egna åsikter som utgångspunkt i sina domar. De försvarar obibliska kyrkotraditioner och falska läror, och fördömer sanningen. De har ingen undervisning om Guds församling och kan inte förklara någonting. Varför det? Därför att de har inte bett till Gud om någon sådan kunskap. De är "fullärda" och de "vet" hur det ska vara. De trivs så gott i kyrkornas andliga mörker så de känner ingen längtan efter att få veta något om Guds församling. De vill ha ett evangelium utan sälta. När de hittar ett "saltkorn" så slutar de att läsa, eller lyssna, och börjar "undervisa" och slänga fram frågor. Så var det med fariséerna, de trodde att de visste bättre än Jesus själv. I stället för att besvara deras frågor, så gav Jesus dem avvisande svar, eller gav dem en motfråga, eller framställde en liknelse. Det är ingen mening med att diskutera med sådana, för de är inte intresserade av att lära sig någonting. Vi måste döma mellan vad som är rätt och fel, sanning och lögn, vad som är Guds församling och vad som är falska kopior av Guds församling. Allan svensson
Posted on: Sat, 14 Sep 2013 10:35:36 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015