Det vettigaste jag gjort denna sommar: Öppnat ögonen för nationalism I vänsterkretsar avisas nationalister direkt som hjärndöda idioter med ideologier sprungna straight outta Nazi-Tyskland. Det är en förenkling. Nationalism i dess rätta utförande och med logiskt tänkande varelser som praktiserar den kan hypotetiskt vara en mycket lämplig och viktig motståndsrörelse mot en global rörelse med inte särskilt välvilliga intentioner. Och faktum är: om du gillar att uppleva olika kulturer, reser till länder för något som inte finns i ditt land, söker ett tänk du identifierar dig med mer än med hemlandets - då är du också nationalist. Det finns många "roliga vänsterkonstnärer" och förståsigpåare som roat sig med att ironisera över uttalanden om att svenska traditioner kanske kommer att försvinna och allt det där. Jag har sett teckningar med folk som äter någon skitäcklig fisk i stället för mer exotiska rätter, midsommarstänger kontra festivalliv, läst om hemska svenska gamla ritualer och en massa sådan skit; det intellektuella hos dessa vänsterkultur- och konstnärer lämnar mycket att önska. Varför fördumma sig själv? De svenska traditionerna är att vi tar hand om varandra, att politikerna hjälper folket, att vi kan känna oss säkra och trygga och att vi inte utnyttjas av ondsinta ideologer och en vägran att acceptera ens de vackrast omskrivna formerna av korruption... och alla dessa är under extremt hårt tryck och mycket, mycket nära att försvinna både som framtida möjlighet och som en historisk sak att känna en beskyddande stolthet inför. Vi vänstermänniskor vrålar också argsint: "de vill minska invandringen - vilka sjuka jävlar, folk lider runt om i världen", samtidigt som vi själva stöttar olika delar av det sjuka maskineri som plågar människor. Genom att kämpa för invandringen i landet kämpar vi också för en modell av slaveri som varit gångbar i många hundra år: våra makthavare kolonialiserar länder i jakt på deras resurser, säljer vapen och tar emot människor som inte har en f*cking aning om hur Sverige fungerat och som därför accepterar att vi indirekt - eller direkt om man granskar städbranschen - pissar dem i ansiktet, vilket får dessa globaliserade integrationsstödsmottagande storföretag att ignorera välvilligas kamp efter rimlig ersättning då landets alla människor helt enkelt inte behövs. Vi måste fortsätta hjälpa flyktingar från krigshärjade länder, men också inse värdet i att behålla rötterna i det historiskt relativt framgångsrika systemet och sluta betrakta invandring som en oproblematisk fråga. Målsättningen måste i grund och botten vara att ingen ska behöva invandra utan att ha velat lämna sitt land. Och med tanke på att i princip alla krig som förs är ett resultat av globaliserande och kolonialiserande så är nationalism egentligen en nödvändighet för människosläktets frihet. Så med andra ord har jag gått och blivit... nationalsocialist, men utan den där penetrerande psykfallsfaktorn.
Posted on: Mon, 19 Aug 2013 18:09:02 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015