Kroppen tolkar stress som livsfara Vid stress förbereder sig kroppen på att fly, kämpa eller spela död - och den kan inte skilja på fysisk och psykisk stress, berättar Jenny Danielson, legitimerad psykolog och doktorand på Preventiv Medicin/Samhällsmedicin på Karolinska Institutet. På stenåldern behövdes full fysisk beredskap om vi utsattes för livsfara. Samtidigt sattes flera, för stunden onödiga, funktioner på sparlåga - t.ex. matsmältningen eftersom den inte är särskilt intressant om vi skulle behöva kämpa för vårt liv. Blodet levrar sig också lättare vid stress så att vi inte förblöder lika lätt om vi skulle skadas, andningsfrekvensen ökar och förflyttas från magen till bröstet, en del av hjärnan krymper ihop och vi lagrar enbart inlärda minnen och korttidsminnet - och sinnena skärps. Men under stark stress känner vi inte våra behov som t.ex. att sända signaler om att vi behöver gå på toaletten när den tror att vi behöver fly, inte heller behovet av vila är lika uttalat under stress. Grundtanken är att ge armar och ben energi för att du ska kunna slåss och springa effektivt. I dag förbereder sig kroppen lika omsorgsfullt inför "nutidsfaror" som t.ex. att inte kunna betala sina räkningar, att bilkön går för sakta, att hinna klart jobbet för dagen eller att hinna äta i lugn och ro, m.m. Överandningen bidrar till att blodkärlen drar ihop sig vilket kan resultera i stickningar i fingrarna och bröstsmärtor, hjärnan svarar med dålig koncentration och glömska, panikångesten kommer smygande liksom sömnsvårigheterna. Att helt värja sig från stress i dagens samhälle kan vara svårt - men kroppen mår inte bra av att vara i full beredskap utan vilopauser. Samtidigt som det är normalt med flera stresspåslag per dag är det när vi aldrig kopplar av som det blir farligt. Ork och stresstålighet i pressade situationer Arctic Root består av ett snabbverkande högkoncentrat av 2000 mg färsk rosenrot som strävar efter att normalisera kroppens funktioner under perioder av tillfällig påfrestning och mental ansträngning. I pressade situationer kan ett tillskott av rosenrot ge en känsla av ökat välbefinnande och stresstålighet - bidra till rofylld sömn och till mental fokusering/skärpa. Till och med de gamla grekerna förlitade sig till rosenroten för att få ökad uthållighet, motverka tillfällig trötthet och bli piggare. Den har använts i traditionell folkmedicin i flera århundraden. Vikingarna använde den för att bli starkare. Carl von Linné hävdade att rosenrot också stärker intellektet, vilket är vad forskare än idag tror.
Posted on: Mon, 16 Sep 2013 14:43:05 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015