På förekommen anledning. Mitt lilla hjärta Wilma är en blandning av Pitbull-Amstaff-Rotweiler. Jag hade tänkt köpa en Samojed, tycker dom är otroligt söta. Sen var jag hundvakt åt Masse som är en blandning av Amstaff och Rotweiler. Folk sa till mig innan, tänk på att det är en krävande hund. Det märkte inte jag något av. Plötsligt hade jag världens roligaste kompis som gillade exakt samma saker som mig; springa , hoppa, leka och bada. Plus att han alltid var jätteglad, lite som Tiger i Nalle Puh. När jag sen fick höra att det fanns en som hade valpar med en liknande blandning så åkte jag ut bara för att titta, skulle ju köpa en Samojed. Wilma var en vecka gammal när jag fick henne i handen. Jag hade aldrig hållit i någon som var så liten förut, mitt hjärta hoppade till och jag blev kär. Åkte sedan dit ett par gånger i veckan tills hon var åtta veckor och jag äntligen fick ta med henne hem. Hon sov på mitt bröst, det gör hon fortfarande. Ibland gled hon ner och när hon inte kände min närhet blev hon rädd, började pipa, klättrade upp igen, la nosen mot min kind, somnade direkt och snarkade jättehögt. När du refererar till den lilla krabat jag värderar högst på jorden och vars välmående jag sätter före mitt eget liv som kamphund, hur tror du det landar? Det absolut värsta jag vet är: • Man har ju hört så mycket om de raserna men Wilma är fin, tur att hon har dig. • En gång träffade jag en kamphund som.... Eller någon annan historia som oftast är överdriven och förmodligen inte sann. Skulle jag åka med Wilma till Norge eller Danmark så beslagtas hon för att därefter avrättas. Bara för att hon är fel rasblandning. När jag var liten var det schäfrar som var farliga. Om du för den här typen av rasresonemang så köper jag det om du är Nazist om inte så HÅLL KÄFTEN för helvete och ge fan i att hänga ut oskyldiga djur som monster.
Posted on: Mon, 02 Sep 2013 08:40:29 +0000
Trending Topics
© 2015